Insändarsvar publicerat

Fick idag detta svar publicerat i tidningen:

"I Strängnäs kommun går var tredje elev på grundskolan i en friskola. När man ska bedöma Strängnäs som skolkommun är det rimligt att deras elever, deras personal och deras resultat finns med i underlaget. Min erfarenhet är också att friskolorna i högsta grad påverkas av vilken skolpolitik som förs. Det märks bl a när elevpengens storlek och salsaresursens andel av denna ska bestämmas. Vi är från majoritetens sida glada över att i kommunen ha fem väl fungerande friskolor som ger eleverna en gedigen utbildning och levererar höga resultat.

Kunskapsresultaten för Strängnäs som skolkommun har det senaste året förändrats på följande sätt. Meritvärdet (=betygen) har ökat från 203 till 218 (i riket 213) och andel behöriga till gymnasieskolan har ökat från 84 till 92% (i riket 88%). Resultaten har förbättrats både för de kommunala och de fristående huvudmännen. Vi ser detta som en stor framgång för våra elever och vår hårt arbetande skolpersonal och hoppas att alla skolintresserade medborgare delar vår glädje."

Matematik

Har varit på matteträff i det nätverk med sex andra kommuner som vi ingår i. Detta är ett projekt som SKL (Sveriges kommuner och Landsting) dragit igång och som går ut på att politiker, förvaltningsledning, rektorer och mattelärare från ett antal kommuner träffas regelbundet för att dryfta styrnings- och ledningsfrågor som i förlängningen kan leda till bättre matteresultat hos våra elever. Det är givande att få ta del av hur man arbetar i andra kommuner samtidigt som vi kan konstatera att Strängnäs ligger ganska långt framme på flera områden.

Det jag särskilt fäste mig vid den här träffen var två matteutvecklare från Österåkers kommun som genom egna observationer ute på kommunens olika grundskolor sammanfattat de framgångsfaktorer som leder till bättre matteresultat. Det särskilt intressanta var att de kommit fram till dessa faktorer oberoende av varandra. Vilka är de då? Jo:
1) Varierad undervisning - att få till stånd en varierad undervisning, d v s ett lektionsinnehåll som blandar olika arbetsformer.
2) Ämnesdidaktisk fortbildning - att få till stånd en regelbunden matematikdidaktisk lärarfortbildning.
3) Diagnosplan - att få till stånd en kommungemensam diagnosplan och att etablera en process för denna i alla arbetslag.
4) Gemensam rättning av nationella prov - att få till stånd en gemensam rättning av de nationella proven, i samarbete inom arbetslagen.
5) Ämnesbehöriga lärare - att öka andelen behöriga matematiklärare.

Det finns, vad jag vet, även gott stöd i forskningen för att dessa faktorer är betydelsefulla men de tål att understrykas flera gånger. Det är min ambition att vi i Strängnäs målmedvetet ska arbeta med dessa framgångsrecept.