Insändare publicerad

Fick idag, tillsammans med tre kollegor i nämnden, nedanstående insändare publicerad i ekuriren:

"Den 20 september fattade Barn- och utbildningsnämnden beslut om hur Strängnäs stads grundskolor ska vara organiserade. Oförmågan från politikens sida att trots omfattande utredningar och underlag inte kunna sätta ner foten i den här frågan har bidragit till att skoldebatten i kommunen allt för mycket handlat om lokalfrågor i stället för kunskapsuppdraget.
Nu finns förutsättningar för att våra skolor ska få fokusera på barnen och deras lärande. Bakgrunden till det beslut som fattades var demografiska faktorer, var eleverna bor, nya tuffare kunskapskrav i de nya styrdokumenten och en vilja från majoriteten att styra resurser till undervisning i stället för nya lokaler.
Förverkligandet av den nya organisationen är nu i full gång och den sker i nära dialog med berörd personal, elever och föräldrar. På varje nämndsammanträde får nämndens ledamöter en redovisning av hur arbetet fortskrider. Den nya organisationen ska stå helt klar till augusti 2012.
Ett folkinitiativ har väckts efter beslutet. De som skrivit under detta vill att skolorna i Strängnäs stad ska organiseras efter principen F-6 och 7-9. Det skulle innebära att inte bara Finningskolan byggs ut utan även Vasaskolan och Tosteröskolan. Samtidigt skulle lokalöverskottet på Karinslundsskolan och Paulinska skolan bli ännu mer påtagligt.
En sådan modell skulle för lång tid tränga ut alla resurser till satsningar på undervisning och lärare och är därför förstås helt omöjlig att tänka sig för oss i majoriteten. Vi ser nu med tillfredsställelse på hur väl vårt utbildningskontor och de berörda skolorna arbetar med att genomföra den nya organisationen som har barnens lärande i centrum och bidrar till att lyfta Strängnäs som skolkommun.
Fredrik Lundgren (FP)
Torbjörn Johansson (S)
Kristina Svinhufvud (C)
Birgitta Bäck (Mp)Ledamöter Barn- och Utbildningsnämnden i Strängnäs

Skolkonferens

Var igår på skolkonferens anordnad av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Dagen inleddes med att den mycket duktige skoljuristen Lars Werner pratade skoljuridik. Han påtalade det vi alla noterat, nämligen att förskolan genom sina styrdokument gått från att vara en omsorgsinstitution till att bli en utbildningsinstitution med ett ökat kunskapsuppdrag. Det finns förstås inga konkreta kunskapsmål för varje enskilt barn men det är tydligt att förskolan har ett annat och mer avancerat uppdrag idag. I den reviderade läroplanen för förskolan adresseras också förskollärarna som en särskild kategori. Det har av tradition alltid varit så att man inte skiljt på uppgifterna för förskollärarna och barnskötarna men den reviderade läroplanen gör här en markering.

Efter lunch sammanfattade Henrik Bergström från SKL både den stora Mckinseyrapporten om skolan och John Hatties gigantiska meta-metanalys över framgångsrika skolsystem (denna återkommer jag till i ett senare inlägg). I Mckinseyrapporten framkommer tre viktiga slutsatser:
1) Skolan går alltid att förbättra. Oavsett var landet befinner sig är det alltid möjligt att ta ett steg till. Detta gäller även framgångsländer som Finland och Singapore.
2) Sätt fokus på hur undervisningen genomförs. Oavsett vilket skolsystem man har är det alltid den praktiska vardagen i klassrummet som är det avgörande. Vad händer där och vilka metodiska och didaktiska tillvägagångssätt fungerar.
3) Ju bättre skolsystem ett land har, desto mer förbättringar med ökat självbestämmande för enskilda skolor kan uppnås.

Mckinsey tar också upp vad som utmräker en professionell lärarkår. Det är:
1) Höga krav på blivande lärare
2) Konkurrenskraftiga anställningsvillkor
3) Löpande kompetensutveckling
4) Karriärvägar

För att kunna förverkliga punkterna 1-4 måste både staten och kommunerna ta ett större ansvar. Vi ska göra vad vi kan i Strängnäs men redan har vi infört ämnesutvecklartjänster som just ska ses som en form av karriärväg. Vi hoppas mycket på dessa. De är fyra i dagsläget men vi hoppas kunna utöka dem under mandatperioden.

Betygspress

I Lärarnas Riksförbunds tidning Skolvärlden finns det i senaste numret en intressant artikel om betygspress. Man visar där att många lärare, för att göra sina skolor mer attraktiva, pressas att höja sina elevers betyg. Var femte lärare har utsatts för påtryckningar från skolledare om att dela ut högre betyg än vad eleverna förtjänar. Lärare som inte är "generösa" med betygen riskerar att inte få höjd lön eller till och med att förlora jobbet.

Jag skrev i somras en debattartikel som publicerades i ekuriren. Den innehöll ett antal frågor till landets största koncern på gymnasieområdet. En av frågorna handlade om det fanns en risk att det på en skola som har ekonomisk vinst som yttersta drivkraft uppkommer en kultur som främjar betygsinflation. Det är mot bakgrund av den frågan intressant att ta del av LR:s undersökning. I texten framkommer följande: "Det tycks vara betydligt vanligare i friskolor än i kommunala skolor att det finns ett samband mellan "bra" betyg och lärarens lön. Det gäller framför allt friskolor som ingår i en koncern." Sedan följer en skrämmande redogörelse från en lärare som blivit utsatt för mycket starka påtryckningar att höja betygen.

Att sätta betyg är myndighetsutövning. Att detta får ligga i händerna på en aktör som har (kortsiktig) profit som främsta drivkraft och kan använda betygen som ett konkurrensmedel är en ordning som måste ifrågasättas.

Insändare

Fick igår tillsammans med tre kollegor i majoriteten in nedanstående debattsvar:

"Det är bra att oppositionsrådet Maria von Beetzen intresserar sig för i vilken mån kommunen tar hjälp av företag. Här kommer några exempel, på hur det sker i dag för att rätta till den felaktiga bild som Moderaterna sprider.

Teknik- och servicekontoret har ett arbetslag med två personal som utför mindre anläggningsarbeten som buss­kurer, hållplatser och gångbanor. De utför cirka 25 procent av kommunens anläggningsarbeten, övriga arbeten upphandlas. Kompetens behövs kvar i organisationen för att göra bra upphandlingar och utföra mindre jobb effektivt och snabbt. Några asfaltläggare har inte kommunen och har aldrig haft. Dessa jobb upphandlas alltid.

Snöröjning utförs till 80 procent av 19 inhyrda entreprenörer och till 20 procent av de fem enheter som kommunen har. Fyra arbetsledare alternerar i jour för att kalla ut snöröjarna vid behov och dessa kan också rycka ut vid exempelvis fel­anmälningar.

Parkskötsel har genom medvetet val behållits i kommunal drift där vår kompetenta personal utför storverk med begränsade resurser. Resultatet av deras insatser uppskattas av såväl kommun­invånare som turister.

När det gäller Kalkudden/Edsala innebär ett övertagande av kommunen att underhållet faktiskt kan läggas ut på en lokal entreprenad och inte tvärt om. Som man kan läsa ovan arbetar kommunen i hög grad med olika entreprenörer när det gäller gator och vägar. Anledningen till eventuella övertaganden handlar om helt andra saker som åtgärder för trafiksäkerhet, belysning och nedläggning av infrastruktur som man ofta gör i vägarna. Något som skulle bli mycket kostsamt för vägsamfälligheterna att själva göra.

Den måltidspolicy som kommunstyrelsen föreslås besluta om ger när den är införd kommunen möjlighet att konkurrensutsätta måltidsproduktionen.

Dessutom får entreprenörer tillträde genom att Socialnämnden förbereder införandet av LOV till nästa höst vilket ger brukaren möjlighet att välja utförare av hemtjänst.

På förskole- och skolområdet framstår Strängnäs som en kommun som verkligen välkomnar privata aktörer. Våra förskolor drivs i privat regi i en utsträckning som överstiger både siffrorna i jämförbara kommuner och landet som helhet. Vi håller dessutom i en positiv anda just i dagarna på att diskutera en eventuell etablering av en stor extern aktör på förskoleområdet. På grundskolan går 26 procent av barnen i privata skolor och vi ser från majoriteten dessa skolor som ett mycket värdefullt inslag i vårt utbildningsutbud.

Ovanstående visar på en stor brist i Maria von Beetzens och Moderaternas kunskap om kommunens arbete. Strängnäs kommun är en kommun som arbetar med och för lokala entreprenörer och ser dem som en lika stor kraft i samhället som den egna personalen. De behövs och de används.

Det allra viktigaste för majoriteten är ändå att få största möjliga nytta till Strängnäs kommuns invånare för de ekonomiska medel som står till buds.

Marianne Andersson (C)
Ordförande Teknik- och Fritidsnämnd

Terese Askerstedt (MP)
Ordförande Nämnden för Hållbart Samhälle

Fredrik Lundgren (FP)
Ordförande Barn och utbildningsnämnden

Tord Tjernström (S)
Ordförande Socialnämnden"

Förskola på vetenskaplig grund

Har idag varit på konferens anordnad av SKL. Temat var hur förskolan ska kunna grundas på vetenskap och beprövad erfarenhet. Vad beprövad erfarenhet är visar sig vara svårt att definiera. Det handlar inte om den enskilde medarbetarens personliga erfarenheter. Det måste vara något mer men vad det var tycker jag aldrig man kom fram till.

Lite intressant var att lyssna till Skolinspektionen som hade följande att berätta. Det finns ofta brister i utemiljön på förskolorna. Det kan också vara torftigt i de "kreativa" miljöerna, t ex målarrummet som på flera ställen används som förrårdsutrymme istället för målarrum. Det kan också vara leksaker som är sönder eller där t ex bitar saknas till pussel. Intensiteten i de mål som förskolan har att arbeta med varierar. Det brister ofta i arbetet med att bibringa respekt för andra kulturer och med att ge barnen möjligheter att förstå naturvetenskapliga fenomen. Varför ser det ut så här? Den ena förklaringen är att personalen har en bristande förtrogenhet och lojalitet med alla mål. De har också svårt att koppla verksamheten till målen. Den andra förklaringen har att göra med avsaknaden av fungerande utvärderingsmetoder som leder till förbättringsåtgärder. Det saknas också god dokumentation av verksamheten. Intressant var att höra att SI tycker att man måste dokumentera enskilda barns lärande och utveckling. Man trycker på att man på förskolan måste utveckla arbetet med att följa och dokumentera varje barns utveckling och lärande. Man säger också att förskolan ska utveckla arbetet med att få en samlad bild av barnens förändrade kunnande. SI säger dessutom att det pedagogiska uppdraget får idag för lite utrymme i jämförelse med det uppdrag som handlar om omsorg och fostran. Låt oss se hur vi kan ta fasta på detta budskap i Strängnäs.

Berlusconi

Avslutade i förra veckan Kristina Kappelins läsvärda bok om Berlusconi. Den heter "Berlusconi italienaren" och är utgiven i pocket på Brombergs förlag. Hela boken är intressant men det var kapitel ett "Italien och italienarna - en introduktion" som gav den allra största behållningen. Det kapitlet borde läsas av alla som ska åka till Italien eller har ett intresse för landet. Så här skriver författaren:
"Dagens italienare bär på en plågsam vetskap. De inser att Italien har gått på grund, stannat upp, släpat efter i utvecklingen. Men de vet inte från vilket håll de ska angripa problemet. Det kanske inte märks så mycket på ytan. Det gör ingenting i Italien, ytan är ju allt. Men om man skrapar på den aldrig så lite, träder ett förlegat, stelnat samhälle fram, som är så insnärjt i sina egna motsättningar att det verkar omöjligt att förändra. Spänningen mellan det gamla som står emot all förnyelse och det nya som vill fram och upp men inte får något utrymme är så stark, att man anar en förestående explosion."

Kapitlen om Berlusconi har olika teman: kvinnorna, medierna, rättsväsendet, maffian och internationella arenan. Det mest skrämmande är att Berlusconieran har inneburit en helt annan form av demokrati. Det är visserligen val, det finns ett parlament etc. men synen på vad politik är och hur den ska förvaltas och manifesteras har förändrats. Att sälja politik har blivit som att sälja vilken annan produkt som helst och detta är nog det mest skadliga. Mina vänner i Italien känner ett så stort förakt för Berlusconi att de inte vill använda hans namn.

När jag i veckan fick ett mejl av min vän Raffaele i Turin använde han uttrycket "the unmentionable" för Berlusconi.

Problemet med att Berlusconi betraktar Italien som sitt företag och styr utifrån den logiken illustreras bäst av en av Italiens mest framträdande näringslivsprofiler, Carlo de Benedetti. Han säger så här: "Berlusconi är en autokrat som företagsledare, men som person är han absolut inte ond, han är tvärtom överygad om att göra något gott. Hans verkliga problem är att han är en fruktansvärd lögnare, så till den grad att han till slut tror på sina egna lögner. Men orsaken till att jag kämpar mot honom är att han på grund av att han är en företagsledare som styr ett land, är en fara för demokratin. Jag skulle också vara det om jag gick in i politiken och använde samma kriterier för att administrera landet som jag har använt i mina företag. Och allt det som Berlusconi gör, även om han förmodligen själv tror att han gör gott, är att förstöra demokratin." Läs boken!

Caremas äldreboenden

Dagens Nyheter har på ett förtjänstfullt sätt granskat några av Caremas äldreboenden i Stockholm. En rad mycket uppseendeväckande missförhållanden avslöjas. Brister journalfördes inte på order av ledningen, hygienartiklar köptes in efter nyckeltal som aldrig räckte till och ibland räckte inte ens maten. Det är naturligtvis lätt att dra förhastade slutsatser utifrån de här exemplen men det går inte att komma ifrån att det grundläggande problemet ser ut att här ha varit att den enda drivkraften för verksamheten har varit profit. Ett vanligt sätt att bemöta det här är att säga att vinstkrav är inget problem i vård och skola bara kontrollerna och inspektionerna av verksamheten sker kontinuerligt. Vid dessa kontroller ska eventuella brister upptäckas, påtalas och sedan åtgärdas. Mot den här bakgrunden blir följande interiör, berättad av en anonym sjuksköterska, från Tallbovhovs äldreboende särskilt intressant:

"Desto viktigare är fasaden utåt. Dagen före hälsoinspektörens föranmälda besök i år dundrade en hel armé av städerskor in på Tallbohov. Utrymmen dammsögs och skurades och tvål, handsprit, toalettpapper och handskar fylldes på i pensionärernas rum.
-Carema borde skämmas. De ska hålla det rent för de äldre och för vårdpersonalen. Inte för att bluffa inspektören, säger en av sjuksköterskorna." (DN 111102)

En reaktion kan här vara att då får vi väl skärpa kontrollerna ännu mer, göra oanmälda besök etc. En annan reaktion skulle kunna vara att låta en aktör som inte drivs av profit utan av att ge gamla människor en värdig omvårdnad få uppdraget. Vad väljer du?