Debattartikel publicerad

Fick idag en debattartikel publicerad i ekuriren. Det är den första av två över miljötemat:

Det är tyvärr ännu bara ett fåtal makthavare som har förstått vilken som är vår tids politiska ödesfråga.  Egentligen är det inte konstigt att så är fallet. Under hela industrialismen och den moderna demokratins livstid har den övergripande agendan handlat om hur vi ska skapa mer resurser (=högre tillväxt) och hur dessa resurser ska fördelas. Framstegen har i vårt land varit enorma med utrotande av fattigdom, en i stort sett obefintlig spädbarnsdödlighet och en dramatiskt höjd medelålder. Genom denna tankefigur om den ständigt pågående tillväxten går det också att förstå de politiska ideologier som fortfarande dominerar och de ekonomiska modeller som en allt mer utdaterad nationalekonomi använder sig av. Det är härmed även möjligt att begripa hur absurda senmoderna fenomen som ”planerat åldrande” (många produkter konstrueras numera för att gå sönder), groteskt stora marknadsföringsbudgetar och ett sanslöst konsumtionsdrivande kreditsystem är möjliga att existera.

Det som nu gör att helt nya frågeställningar borde hamna högst upp på varje politisk dagordning har förstås att göra med de allt mer påtagliga negativa konsekvenserna av den globala ekonomins enorma tillväxt. Sedan mitten av 1950-talet har den globala ekonomin mer är femdubblats och om den fortsätter att växa i samma takt kommer den att vara 80 gånger större år 2100 än den var år 1950. Detta är en utveckling som mänskligheten aldrig tidigare har haft att förhålla sig till. Det är också en förändring som helt strider mot vad vi på vetenskaplig grund vet om vår ändliga resursbas och den bräckliga ekologi som vi är beroende av för vår överlevnad. Det stora problemet är inte längre, vilket man trodde på 1960-talet, att vitala resurser kommer att ta slut. Genom utbud och efterfrågan kan prismekanismen hantera detta. Nu gäller den stora oron istället planetens förmåga att assimilera den ekonomiska verksamhetens miljöpåverkan. Ekologen Bill McKibben har sammanfattat detta genom att hävda att innan vi får slut på olja får vi slut på planet. Andra forskare, med en svensk i spetsen, har på ett mycket trovärdigt sätt beskrivit vår planets biofysiska gränser. Jag kommer i en senare artikel att närmare redogöra för dessa livsavgörande (i ordets sanna bemärkelse) forskningsrön.

 

Fredrik Lundgren (Fp)

Kommunalråd i Strängnäs

Vad är pengar?

Vad är pengar? Så lyder titeln på Andreas Cervenkas kritikerrosade bok om pengar, banker, skuldkris, euro, räntor, finansmarknaden, statsskulder och mycket annat som påverkar den vanlige medborgaren men för många framstår som helt obegripligt. Cervenka bidrar till att skingra dimmorna med hjälp av en lättläst och kortfattad pocketbok . Han är mycket pedagogisk och skriver dessutom på ett underhållande sätt med träffsäkra liknelser och vitsar.

I inledningen av boken tar han upp det egentligen märkliga förhållandet att pengar bara är någonting värda så länge ett grundläggande förtroende för dem existerar. Den dag tillräckligt många sparare vill ha ut sina pengar får banken stora problem. Så mycket har man inte i kassan. Som tur är har staten, vis av tidigare finanskrascher, gått in och garanterat att upp till en miljon kronor står staten för. Staten kan ju alltid betala eftersom man kontrollerar sedelpressarna. Det är detta som kallas insättningsgaranti.

Bankerna utökar sin verksamhet genom att ge krediter eller lån. Hur mycket de kan expandera sina krediter beror bl a på kravet på hur mycket de ska ha i kassan. Ju mer staten kräver att de ska "behålla" av sin inlåning desto mindre kan de låna ut. Nu höjs kassakraven i bankerna vilket torde vara bra men bakgrunden är att sedan år 2000 har den globala skulden dubblats från 78 000 miljarder till 158 000 miljarder dollar. Pengar som ska betalas tillbaka med ränta. I länder som Storbritannien och USA har skulderna under lång tid ökat snabbare än ekonomin. Det är inte hälsosamt. Centralbankerna kan inte skapa hur mycket pengar som helst då för mycket pengar i omlopp leder till inflation. Man håller därför koll på prisutvecklingen. Problemet är att man bara tittat på priser på varor och tjänster. Vad man borde titta lika mycket på är priset på aktier och fastigheter. Det fundamentala problemet idag är att bankerna hela tiden har incitament att öka sin utlåning. I ett system där pengar t ex måste backas upp av guld kan inte penningmängden öka hur mycket som helst. Idag finns ingen sådan gräns. Bankerna vet att centralbankerna alltid finns där som räddare om de skulle lånat ut för mycket. Här finns ett allvarligt systemfel och den tillspetsade frågan är om vi har skapat ett monster som vi inte har kontroll över.

Ovanstående var en sammanfattning av några inledande kapitel. Övriga kapitel är lika intressanta. Läs boken!

Debattartikel publicerad

Fick idag en debattartikel publicerad i ekuriren.

Öppet brev till vårdnadshavare i Strängnäs kommun

I den nya läroplanen står det: ”Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande.”  Det framgår alltså att det är ett gemensamt ansvar men vad betyder detta mer konkret? Vem har ansvar för vad? Jag ser det så här. Skolan har ansvar för att barnen varje dag välkomnas till en trygg miljö där nyfikenhet och kunskapstörst är ledord. I skolan ska det finnas vuxna som ser varje barn och försöker hitta nycklarna till deras lärande.

Vårdnadshavarna har ansvar för att barnen kommer till skolan fysiskt och mentalt förberedda på en stimulerande arbetsdag. Det betyder att man som förälder pratar väl om skolan som institution och skolans personal. Eventuell kritik måste förstås få framföras men i lämpliga former. Man intresserar sig för sitt barns skolgång och försöker, så långt ens egna förutsättningar sträcker sig, att ge sitt barn det stöd det behöver. Det betyder inte att man själv ska kunna räkna ekvationer eller läsa en engelsk text. Detta är skolans ansvar men man ska som förälder betona att dessa färdigheter är viktiga att behärska och understryka för sitt barn att det krävs ansträngning för att förvärva dem.  Som förälder ska man alltid stå på sitt barns sida men bör även höra skolans beskrivning av en händelse innan man dömer ut en lärare eller skolledare.

Skolan är, jämte familjen, samhällets viktigaste institution eftersom det är där vi formar vår framtid, nämligen våra barn. Om vi ska lyckas med detta krävs att skolan, föräldrarna och den enskilda eleven strävar åt samma håll. Vi är från skolorna i Strängnäs kommun redo att ta vår del av ansvaret.

Fredrik Lundgren (Fp)

Ordförande i Barn- och utbildningsnämnden

De hatade

Har läst Magnus Lintons bok från i år som handlar om radikalhögern i Europa. Titeln är "De hatade - om radikalhögerns måltavlor". Det är en reportagebok skriven av en journalist med en penna som förmår fånga upp viktiga frågor på ett begripligt sätt. Han börjar sin bok med att kartlägga situationen i det land som rört sig längst ner i det högerradikala träsket: Ungern. Romerna i Ungern är idag oerhört utsatta och de diskrimineras på ett systematiskt sätt, påhejade av statens ledande institutioner och maktcentra. I regeringen sitter ju Fidesz som håller på att montera bort flera av en demokratis och rättsstats bärande principer. De är ivrigt uppbackade av det ännu mer extrema Jobbik som inte kan beskrivas på annat sätt än ett fascistiskt parti. Ungern, är som sagt, det mest extrema landet men det finns numera partier med högerradikala positioner i de flesta av Europas länder. I Holland har vi Gert Wilders som leder Frihetspartiet PVP och vars främsta måltavla är muslimerna. Han är portalfguren för islamhatet under 10-talet. Under 1990-talet var det Le Pen i Frankrike som axlade den manteln och på 00-talet var det kanske Pia Kjersgard i Danmark. De tankefigurer de representerar finns dock över allt numera. Hur ska man förstå att de har uppstått och blivit så framgångsrika? Debattörerna är förstås inte ense men några faktorer tror jag är mer centrala än andra. Vilka är de?

Den viktigaste är arbetslösheten som är ett gissel, särkilt ungdomsarbetslösheten. När 46% av ungdomarna i Spanien, 38% i Grekland, 28% i Italien går utan arbete skapas en grundläggande spänning i samhället som är extremt svår att hantera. I ett sådant läge uppkommer lätt politiska företrädare som hävdar att vissa grupper (t ex romer eller muslimer) tycks genetiskt eller kulturellt oförmögna att delta i de uppgifter som måste utföras för att bygga ett välfungerande samhälle. Dessa människor måste hållas kort,placeras i fängelse, kastas ur landet eller sättas i arbetsläger. Den här processen följer inte någon genomtänkt plan utan är en kombination av medelklassens oro för sina landvinningar, krav på ordning och säkerhet för den politiska eliten och majoritetens tendens att föredra enkla lösningar.

Hur långt det kan gå i politiska förslag för att brännmärka en grupp kan man se i Holland. Gert Wilders har haft så stort inflytande på regeringen att han fått igenom en rad regler och lagar som plågar landets muslimska minoritet: slöjförbud, uppförandekurser, strypt anhöriginvandring och förbud mot omskärelse av pojkar. På tur står minaretsförbud, halalförbud, moskeförbud och om allt går Wilders väg även ett totalt stopp för invandring från muslimska länder. Därefter kommer massavvisningar och en juridisk brännmärkning av Koranen.

 Det är alltså en ganska mörk bild som Magnus Linton tecknar i sin bok. Utvecklingen kan dock inte vara lagbunden. Det gäller därför för alla andra, som trots allt är fler, att stå upp för tolerans,mångfald och demokratiska grundvärderingar. Alternativet har vi haft tidigare i Europa.Vi borde ha lärt oss något av de erfarenheterna.

Lektionen är helig

Har tagit del av en mycket lättläst men också väldigt givande bok av doktorn i pedagogik John Steinberg. Boken heter "Lektionen är helig" och innehåller mycket konkreta tips på hur enskilda lärare men framför allt arbetslag eller olika lärargrupper kan arbeta för att sätta lektionen i centrum. Som alla som har erfarenhet av den svenska skolvardagen vet går alldeles för mycket tid åt till annat än undervisning och när undervisning väl äger rum riskerar den att utsättas för olika "störsändare".

När Skolinspektionen är ute och granskar skolorna i vårt land noterar man nästan alltid att skolorna saknar en helhetsbild av hur det går för eleverna. Man har inte grepp på hur själva undervisningen eller skolans arbete i övrigt påverkar elevernas kunskapsresultat. Istället läggs tyngdpunkten på varje enskild elev och när det inte går bra är det för den eleven man sätter in stödåtgärder. Problemet uppstår om man stannar där. Man riskerar då att missa problem och kvalitetsbrister som är kopplade till lärarens undevisningsmetoder och annat som påverkar flera elever på samma skola. Steinberg menar att de skolor som förstår att hemligheten bakom framgång ofta ligger på systemnivå och inte på indivdnivå kommer att lyckas bäst.

Här följer några exempel på teman som tas upp i boken som Steinberg menar att man på skolan först bör kartlägga och sedan, vid behov, göra något åt:

1) Hur disponeras tiden under lektioner? Kartlägg följande kategorier:
a) Officiell starttid
b) Verklig starttid
c) Antal elever på plats vid officiell starttid
d) Lärare på plats och förberedd vid officiell starttid

2) Hur ofta ställs lektionen in för andra aktiviteter? Kartlägg hur ofta lektionen ställs in för studiedag, skolfotografering, besök från ANT-expert från kommunen, riksmarschen mot cancer, friluftsdag, teaterbesök etc.

3) Hur väl följer eleverna schemat? Hur ofta är de på plats? Hur många elever är på skidsemester eller Thailandsemester? Hur många är borta på grund av att de deltar i matrådet, är matvärdar eller ska vara med om en utbildningsdag om elevrådsfrågor?

4) Hur ofta blir din lektion, när den väl kommer igång, utsatt för störningar av olika slag? Det kan handla om en speciallärare som kommer in och frågar om Andreas är på plats. Någon ska iväg till skolsköterskan. En kollega tittar in och vill låna en linjal. En röst i högtalaren berättar om storsamlingen. En elev måste plötsligt gå på toaletten. Musikpedagogen kommer in och vill låna två elever för en extra träning då de har ledande roller i skolans musikal. Ordförande i elevrådet kommer in och vill påminna alla om att köpa biljetter till skolbalen. Nisse från den lokala kanotklubben vill värva medlemmar och lämna lappar.

5) Hur säkerställer du som lärare att dina elever är uppgiftsfokuserade. Uppgiftsfokuserade är eleverna under lektionen då de:
a) jobbar med sina uppgifter
b) pratar om sina uppgifter och inte annat
c) ställer frågor kring sina uppgifter
d) läser, skriver eller förebereder en redovisning
e) söker relevanta ting på datorn eller i böcker

6) Vilka talanger och styrkor har du (lärare) som bidrar till att du klarar ditt uppdrag? Vilka talanger och styrkor uppskattar du hos dina kollegor och hur kan dessa användas oftare? Hur arbetar ni för att varje lärare ska göra så mycket som möjligt av det han/hon är bra på?

7) Vad fokuserar ni på vid era personalträffar/arbetslagsträffar? Är det problem med elever, materialfrågor, administrativa frågor, lokalfrågor, schemafrågor, uppgifter från skolledningen eller praktisk planering? Dessa teman måste förstås få ta sin tid men dessa bör inte vara huvudfrågorna. De bör handla om undervisningskvalitet, didaktik och pedagogiska dilemman.

8) Vad används era studiedagar till? Kartlägg vilken typ av fortbildningsinsatser som prioriteras. Detta ger en indikation på vad ni - eller andra - tycker är viktigt att skaffa mer kunskaper om.

9) Är din skola projekttokig? Det är många skolor som är det idag. Då händer det som inte får hända, nämligen att undervisningen blir underordnad alla projekt. Projekten tycks gå före det som är skolans kärnverksamhet. Exempel på projekt som kan diskuteras är värderingsprojekt, antimobbingsprojekt, projekt med kulturskolan, miljöprojekt, it-projekt, projekt om andra länder, roliga dagar-projekt, praktik- och praoprojekt.

10) Vilka arbetsuppgifter har lärarna? Om ni vill höja nivån på undervisningen och höja skolans resultat behöver undervisningen vara huvudsaken. Mötestider ska begränsas. Arbetsgrupper och kommittéer ska begränsas. Gör en kartläggning av alla arbetsgrupper och kommittéer som finns på skolan. Exempel på grupper som kan diskuteras är: festkommittén, matrådet, miljörådet, elevrådet, biblioteksgruppen, luciagruppen, skolavslutningsgruppen, nobelfestgruppen, må bra-gruppen, skolgårdsgruppen, arbetslaget, ämnesgruppen, gruppen för elevens val, fortbildningsgruppen och värdegrundsgruppen.

Jag har här bara lyft fram tio av de förslag på teman som Steinberg kommer med. Boken innehåller mycket mer men dessa tio tycker jag var de viktigaste. Jag hoppas man i våra skolor i Strängnäs kommun, om man inte redan gör det, tar sig an dessa högst motiverade förslag från Steinberg.

Härad och Mariefredsanstalten

I förra veckan gick kommunalrådsturnén vidare från Åker till Härad/Vårfruberga. Även här fick vi ta del av ett fint program som områdesstyrelsen gjort under ledning av Anna-Stina och Tage. Vi började med att titta på en busshållplats vid Vansö som bör få en bättre lösning. Det går förhoppningsvis att komma fram i dialog med berörda markägare så att skolbarnen får en säker på- och avstigningsplats. Turen fortsatte till motorstadion där vi fick en presentation av verksamheten. Rallycrossbanan är tydligen mycket uppskattad av förare och den gångna helgen var runt 80 ekipage där för att köra en deltävling i SM. Även banan för motorcyklarna är välbyggd och klubben upplever ett stort intresse för att köra både träningar och tävlingar där. Det är roligt att vi har en sådan här väl fungerande motorverksamhet i kommunen och vi ska från kommunens sida göra vad vi kan för att skapa bra förutsättningar för deras verksamhet. Tänk vad många människor från hela landet som kommer till vår kommun för att delta i klubbens tävlingar!

Sista stoppet som jag var med på var på Arsenalen. Här visade Tage Berglund oss runt och han hade förmågan att väva en berättelse kring dessa kringsfordon från 1900-talets början. Arsenalen har nu varit igång i ett år och antalet besökare har med god marginal överträffat prognoserna. Man slår sig dock inte till ro utan frågar sig hur man ska utveckla verksamheten för att behålla de goda besökssiffrorna. Jag tog med mig några goda uppslag till utbildningskontoret som jag hoppas mynnar ut i att några skolor ser ett besök på Arsenalen som ett naturligt inslag i undervisningen. Jag kan tänka mig att oavsett om det är första världskriget, mellankrigstiden, andra världskriget eller kalla kriget man behandlar, så kan ett besök på Arsenalen med lämplig gudie vara en stor bonus.

I fredags besökte kommunalråden Mariefredsanstalten efter att vi fått en inbjudan från anstaltschefen Mohammed. Det var en omfattande säkerhetsprocedur innan vi kom in på denna klass 2-anstalt (den näst högsta säkerhetsklassningen). På anstalten sitter grovt kriminella som fått flera års fängelse. Det finns t o m livstidsdömda där. Antalet klienter är 112 och de är fördelade på ett flertal boendeenheter så att säkerheten hela tiden upprätthålls. Vi fick se besöksrummen, vaktcentralen, isoleringscellerna och verkstäderna. Det var roligt att höra att flera klienter visade stort intresse för att utbilda sig till plåtslagare och läraren berättade att det ibland kunde vara svårt att få dem att sluta för att gå på lunch. Vi vet ju att det är a och o för ett fungerande liv efter fängelset att den berörde får ett arbete och får förutsättningar att leva ett "svenssonliv". Det gäller att bryta den kriminella identiteten och för detta har man omfattande motivationsprogram. Man erbjuder även skolgång så att dessa killar ska få möjligheter att i första hand läsa in grundskolan. Stort tack till anstaltschefen och hans personal som tog hand om oss under den här intressanta förmiddagen.

Åkers Styckebruk

På turnén med kommunalråden var vi i måndags i Åkers. Ordförande i områdesstyrelsen Christer Ståhl hade lagt upp ett mycket fint program. Vi började på Åkers Krutbruk som just hade fått en ny VD. Han heter Peter Cervin och han berättade om företaget och visade oss runt. Ganska fascinerande med ett företag som varit verksamt sedan 1552 och tidigare tillverkat mest "offensiva" vapen och krut och nu arbetar med skyddsutrustningar för att skydda mot minor och ballistiska vapen. Deras huvudkund är Scania vars förarhytter de bygger om på ett sätt som gör att de kan användas i krigszoner i hela världen. Det är förstås en hel vetenskap hur man ska förstärka en förarhytt för att den ska kunna stå emot angrepp, både från minor och granater. Slutmonteringen av hytterna äger rum på gamla Börsen i Åker som nu alltså blivit en industrilokal. Där fick vi se flera Scaniahytter uppställda men även hytter för entreprenadmaskiner. Företaget har ett 60-tal anställda och ägs av en tysk enskild firma. Framtiden ser ljus ut för företaget men man kan bli lite kluven inför detta. Visst är det bra att företaget går bra men det betyder samtidigt att det finns allvarliga oroshärdar i världen där deras produkter efterfrågas.

Nästa stopp var Åkerskolan där rektor Henric visade oss runt. Åker har kommit långt i sin satsning på en-till-en, alltså en dator till varje elev och nu ligger utmaningarna i att alla lärare ska kunna utnyttja datorn som ett kraftfullt hjälpmedel i undervisningen. Datorn är som sagt bara ett hjälpmedel men rätt använd kan den vara ett potent verktyg.

Eftr lunch gick vi längs Forsavägen och funderade över hur det markområde som kommunen köpt bäst skulle kunna användas. En baplats vore väl inte dumt och ett antal fastigheter kommer säkert att kunna byggas här. Från Forsavägen gick turen vidare till Bruksarkivet som bara är ett år gammalt. Här finns handlingar ämda från 1600-talet bevarade och det är möjligt att som forskande privatperson komma dit och leta efter anförvanter som haft en koppling till bruket. Man kände verkligen historiens vingslag när de gamla dokumenten plockades fram.

Dagen avslutades på Gallerian där allmänheten kunde komma och ställa frågor och lämna synpunkter. Det kom ett trettiotal personer vilket får anses vara bra. Man tyckte att vi kunde fräscha upp Åker ännu mer men här har faktiskt ett stort arbete lagts ner. Vi påpekade också att vi satsat många miljoner i ett energisparprojekt i hockeyhallen och nästa höst ska en ny förskola stå klar. Åkerskolan är också, tillsammans med Vasaskolan, den skola som får överlägset störst andel av de 100 miljoner som går till att rusta upp våra skollokaler. Summan hamnar på runt 40 miljoner för Åkerskolan. Det ska bli roligt att följa den renoveringen.