En bärande tanke när man arbetar med Lean är att man ska försöka göra sin verksamhet, sina flöden och sina processer så tydliga som möjligt. Det går under den fina etiketten "visualisering". I Södertälje fick vi se ett exempel på detta när två skolledare från Wasaskolan visade hur de arbetat med ett arbetslag. Arbetslagets fick på en tavla skriva upp sina ämnen på ena axeln och elevernas namn (kodade) på den andra axeln. Sedan skulle varje ämneslärare bedöma varje elev genom att sätta grön, gul eller röd färg i den aktuella rutan. Grön färg betydde att eleven bedömdes klara målen i ämnet. Med gul färg markerades en varning men där man bedömdes kunna hantera situationen i arbetslaget. Med röd färg talade man om att det behövdes extern hjälp (skolhälsovård, speciallärare, extra resurser eller liknande) för att kunna hjälpa eleven till ett Godkänt resultat. När matrisen sedan var färdig fick mentorn en mycket tydlig bild över sina 14-15 elever. Var fanns behov av insatser? För ämneslärarna blev det också tydligt vilka ämnen som hade många gula och röda markeringar och där en närmare analys krävdes. Särskilt intressant och utmanande blir det förstås om det finns många röda och gula markeringar i t ex kemi men inte i fysik. Vad kan den skillnaden bero på? Här hoppas man att professionella lärare kan föra ett professionellt samtal med varandra och framför allt våga berätta om både sina egna svagheter men också styrkor. I nästa steg börjar man då ge konkreta tips till varandra hur man hanterar olika klasser och kommer till slut ner på ren individnivå. "På det här sättet har jag funnit att Kalle faktiskt fokuserar riktigt bra på sina uppgifter" etc.
Visualiseringen är säkert ett bra hjälpmedel men det stora arbetet börjar ju när man väl är har illustrerat läget. En vaken mentor har förstås redan klart för sig hur det går för varje elev men det kan kanske ändå finnas en poäng med när det blir så här tydligt. Pröva gärna det här ute på våra skolor!
