söndag 18 december 2011

Världens bästa skitskola del 2

I den andra delen av "Världens bästa skitskola" granskar journalisten några av de stora koncerner som på senare år kommit att ta en allt större del av (fri)skolmarknaden. Den första granskningen ägnar han åt Baggium yrkesgymnasier där det visar sig att en socialdemokratisk lokalpolitiker i Kungsbacka har haft stora ägarintressen. Denne politiker har sedan sålt företaget vidare och när journalisten låter en revisor räkna på hur mycket det kan ha uppstått i vinst landar det på drygt 200 miljoner kronor. Det som är verkligt stötande i berättelsen är att Skolinspektionen haft många anmärkningar på Baggium där säkert en del av dessa är hänförbara till en resursbrist. Det är förstås något mycket stötande i att ett skolföretag kan göra vinst år efter år samtidigt som det finns uppenbara kvalitetsbrister i verksamheten.

Nästa koncern som granskas i programmet är John Bauer. Jag följde förstås detta med extra stort intresse då det var den koncern jag själv ställde ett antal frågor till för ett halvår sedan men inte fick något svar. Jag valde då att publicera mina frågor i en debattartikel i Ekuriren. Den manövern gjorde att VD:n svarade mig med svar som bl a gick ut på att det inte fanns några risker för kvalitetsbrister eller betygsinflation på John Bauer eftersom "kunden" då skulle välja en annan skola. Som visas i programmet fungerar inte ett traditionellt kundbegrepp på den här arenan. Det finns (tyvärr) många ungdomar som på kort sikt verkar nöja sig med att få spela datorspel fyra timmar om dagen i skolan samtidigt som man får betydligt högre betyg än man förtjänar. Situationen som uppkommer är alltså att kunden är mer än nöjd och stannar kvar på skolan samtidigt som det ur ett makroperspektiv är förödande för Sverige som kunskapsnation. Det blir en suboptimering som den som tror att traditionella marknadsekonomiska principer även går att använda här tyvärr inte förstår. I programmet får man den ena skrämmande berättelsen efter den andra som visar hur farligt den kan bli när aktörer vars främsta (och kanske enda) drivkraft är att på kort sikt göra en så stor vinst som möjligt får husera fritt. Räkna med att vi framöver kommer att få se en allt mer intensifierad debatt kring det lämpliga med att riskkapitalbolag driver offentligt finansierade välfärdstjänster. Det började med caremaskandalen i vården men kommer så småningom att förflytta sig över till skolan. Ekuriren bemötte min debattartikel under rubriken "Lundgren har gått vilse". Jag svarade då på den ledaren. Både mina frågor och svaret på ledaren ligger på min blogg under juni månads produktion. Gå gärna tillbaka dit och bedöm själva vem det var som gick vilse.