Har läst Magnus Lintons bok från i år som handlar om radikalhögern i Europa. Titeln är "De hatade - om radikalhögerns måltavlor". Det är en reportagebok skriven av en journalist med en penna som förmår fånga upp viktiga frågor på ett begripligt sätt. Han börjar sin bok med att kartlägga situationen i det land som rört sig längst ner i det högerradikala träsket: Ungern. Romerna i Ungern är idag oerhört utsatta och de diskrimineras på ett systematiskt sätt, påhejade av statens ledande institutioner och maktcentra. I regeringen sitter ju Fidesz som håller på att montera bort flera av en demokratis och rättsstats bärande principer. De är ivrigt uppbackade av det ännu mer extrema Jobbik som inte kan beskrivas på annat sätt än ett fascistiskt parti. Ungern, är som sagt, det mest extrema landet men det finns numera partier med högerradikala positioner i de flesta av Europas länder. I Holland har vi Gert Wilders som leder Frihetspartiet PVP och vars främsta måltavla är muslimerna. Han är portalfguren för islamhatet under 10-talet. Under 1990-talet var det Le Pen i Frankrike som axlade den manteln och på 00-talet var det kanske Pia Kjersgard i Danmark. De tankefigurer de representerar finns dock över allt numera. Hur ska man förstå att de har uppstått och blivit så framgångsrika? Debattörerna är förstås inte ense men några faktorer tror jag är mer centrala än andra. Vilka är de?
Den viktigaste är arbetslösheten som är ett gissel, särkilt ungdomsarbetslösheten. När 46% av ungdomarna i Spanien, 38% i Grekland, 28% i Italien går utan arbete skapas en grundläggande spänning i samhället som är extremt svår att hantera. I ett sådant läge uppkommer lätt politiska företrädare som hävdar att vissa grupper (t ex romer eller muslimer) tycks genetiskt eller kulturellt oförmögna att delta i de uppgifter som måste utföras för att bygga ett välfungerande samhälle. Dessa människor måste hållas kort,placeras i fängelse, kastas ur landet eller sättas i arbetsläger. Den här processen följer inte någon genomtänkt plan utan är en kombination av medelklassens oro för sina landvinningar, krav på ordning och säkerhet för den politiska eliten och majoritetens tendens att föredra enkla lösningar.
Hur långt det kan gå i politiska förslag för att brännmärka en grupp kan man se i Holland. Gert Wilders har haft så stort inflytande på regeringen att han fått igenom en rad regler och lagar som plågar landets muslimska minoritet: slöjförbud, uppförandekurser, strypt anhöriginvandring och förbud mot omskärelse av pojkar. På tur står minaretsförbud, halalförbud, moskeförbud och om allt går Wilders väg även ett totalt stopp för invandring från muslimska länder. Därefter kommer massavvisningar och en juridisk brännmärkning av Koranen.
Det är alltså en ganska mörk bild som Magnus Linton tecknar i sin bok. Utvecklingen kan dock inte vara lagbunden. Det gäller därför för alla andra, som trots allt är fler, att stå upp för tolerans,mångfald och demokratiska grundvärderingar. Alternativet har vi haft tidigare i Europa.Vi borde ha lärt oss något av de erfarenheterna.
