måndag 25 april 2011

Betygsinflation

P J Anders Linder skrev igår en mycket läsvärd krönika i SvD under rubriken "Bekämpa betygsinflationen". Han visar där på vad som sannolikt är ett allvarligt problem i dagens skolsverige, nämligen att betygen inte motsvaras av kunskaper på det sätt som de borde. Det finns en rad studier som pekar på att betygsinflationen är ett reellt existerande problem. Det som framför allt talar för att det är så är den stora diskrepansen mellan betyg på nationella prov och slutbetyg i det aktuella ämnet. Det finns gymnasier där nästan 60% av eleverna får ett högre betyg på en viss kurs än vad de fick på det nationella provet. Nu är det ju så att det nationella provet inte är det enda betygsunderlag som läraren ska använda men så här stora diskrepanser talar för att något inte är riktigt friskt.

Det enda som kan hålla emot betygsinflationen är lärare med stark integritet. Alla andra krafter verkar i en riktning mot högre betyg. En lärare som sätter höga betyg blir populär hos elever, föräldrar, skolledning, förvaltning och politiker. Dessutom behöver inte läraren lägga ner en massa extra jobb som det innebär om man vill underkänna en elev. Varför inte i det läget se mellan fingrarna lite grann?

Om vi inte gör något radikalt åt det här problemet riskerar betygen, som i grunden är vettiga, att spela ut sin roll. Det behövs insatser både från Skolinspektionen och på kommunal nivå. Vi har i Strängnäs påbörjat en resa där lärare rättar nationella prov som inte tillhör deras egna elever. Detta gör vi för att öka öppenheten och få igång det samtal kring likvärdig betygssättning som är helt nödvändig. Vi kommer också som kontaktpolitiker att nyfiket intressera oss för eventuella avvikelser mellan nationella provresultat och slutbetyg.

onsdag 20 april 2011

Läxhjälpen

Fick idag in ett svar på insändaren som var i lördagens ekuriren. Ni kan läsa mitt svar nedan.

Svar på Öppet brev till Fredrik Lundgren i Eskilstuna-Kuriren 110416. En infallsvinkel på frågan om läxhjälp är att politikerna inom ramen för gällande lagrum bestämmer vad våra skolor ska göra (till exempel läxhjälp). Sedan avgör varje rektor hur detta ska organiseras och genomföras. En annan infallsvinkel ser ut så här. Framgångsrika skolor utmärks av:
• ett kraftfullt ledarskap som hela tiden pratar om och organiserar sin verksamhet utifrån det som är viktigt, nämligen elevernas kunskapsutveckling,
• att skickliga lärare lyfts fram och får vara inspiratörer för övriga,
• ett värnande av lektionens helighet
• ett systematiskt arbete med att testa elevernas kunskaper för att sedan återkoppla resultaten i kombination med krav på utveckling och förbättring.
Utöver dessa helt fundamentala framgångsfaktorer talar erfarenheterna från skolsverige för att läxhjälp är ett mycket potent verktyg att använda för att förbättra resultaten, särskilt för de barn som har svårast att nå målen.
I Essunga kommun gick man på tre år från att ha 78 procent av eleverna godkända till ett nationellt gymnasieprogram till att få 100 procent godkända. En del av förklaringen till den här exempellösa framgången var ett intensivt användande av läxhjälp, både mellan lektioner och efter ordinarie lektioners slut. Slutsatsen blir att den skola som väljer att inte erbjuda läxhjälp i någon form riskerar att de barn som av olika skäl inte har de bästa förutsättningarna blir lämnade utan adekvat stöd.
Fredrik Lundgren (FP)
Kommunalråd, ordf. i Barn-och utbildningsnämnden, Strängnäs

måndag 11 april 2011

Man måste låta rätt gå före galet

"Man måste låta rätt gå före galet". Så lyder rubriken på den tredje delen av Maciej Zarembas fantastiska reportageserie om den svenska skolan. I den tredje delen gör han ett besök på Minervaskolan som vågat gå emot alla de konstigheter som utmärkt den svenska skolan de senaste 30 åren. Genom att beskriva Minervaskolans historia lyckas Zaremba på ett utomordentligt sätt visa en rad för skoldebatten väsentliga fundamenta, nämligen att :
-det är viktigt med faktakunskaper
-faktakunskaper är en förutsättning för insikt
-rätt bedriven katederundervisning ofta är den ultimata undervisningsformen
-en lärares mest väsentliga egenskaper är bildning, förberedelser, erfarenhet, uppmärksamhet och en gnutta karisma
-våra lärarhögskolor och det utbildningsindustriella komplexet där har åsamkat svensk skola och svenska elever svåra skador
-många lärarstudenter har anmärkningsvärt dåliga ämneskunskaper
-den goda skolan utmärks av ett antal grundläggande regler för mellanmänskilg samvaro på en utbildningsplats, stadfästa i ett kontrakt som alla elever skriver på och där föräldrar får besked samma dag som en överträdelse sker
-den svenska arbetarrörelsen måste tillbaka till sina rötter där ledorden var "kunskap är makt", "ordning och kultur", "endast det bästa är gott nog åt folket"
-en postmodern diskurs har fått begrepp som "kunskap" och "sanning" att relatviseras till den grad att vissa har kommit att tro att hela vår värld är en språklig konstruktion

Läs alla delarna av Zarembas reportageserie. Jag ser redan fram emot morgondagens fjärde del vars rubrik är "Läraren av den sorgliga skepnaden".

fredag 8 april 2011

Den finska skolan

I Dagens Nyheter den 6 april har den alltid klartänkte Inger Enkvist (professor i spanska i Lund) en artikel om vad som förklarar framgångarna för den finska skolan. Hon påpekar inledningsvis att det är de tio senaste åren som den finländska skolan hamnat i fokus. Detta beror förstås på de lysande resultat de finska 15-åringarna gjort på PISA-testerna. Hur lyder då framgångsreceptet?

För det första har man en klok och jordnära läroplan som anger rimliga mål uttryckta i relativt konkreta termer. Lärarna förstår på ett tydligt sätt vad eleverna förväntas lära sig i olika ämnen i olika årskurser.

För det andra har man läxor från måndag till torsdag. Eleverna slutar dock runt 14 varför de även har gott om tid för idrott och fritidsaktiviteter. En tredje förklaring är att de får betyg på en traditionell skala från 4 till 10. För det fjärde har man ett väl utbyggt system för stödundervisning som har till huvuduppgift att så snabbt som möjligt hjälpa en elev att komma i kapp sin grupp. För det femte kan de yrkesintresserade eleverna välja en utbildningsväg som inte är en ren fortsättning på högstadiet. Man har alltså väl fungerande yrkesutbildningar. Det betyder också att till det teoretiska gymnasiet kommer elever som verkligen vill studera teoretiska ämnen.

Den sjätte förklaringen handlar om att det verkligen ställs krav på en finsk elev som ska ta studentexamen. Utöver alla  kurser ska man klara av minst fyra studentskrivningar. Den sjunde förklaringen stavas utmärkta lärare. Lärarutbildningarna har mellan fem och tio sökande per plats. De sökande tas in genom en kombination av studentbetyg, studentskrivningar och inträdesprov som inkluderar intervju. Detta betyder också att läraren får en helt annan roll i klassrummet än i den svenska skolan. Pedagogiken i Sverige har under lång tid fokuserat på arbetsmetoder och hjälpmedel, främst självständigt arbete, grupparbete och datoranvändning. Läraren har fått rollen som handledare/coach/mentor. Förödande för barnens kunskapsutveckling förstås!

Den sjunde orsaken handlar om läsningens betydelse. Eleverna uppmuntras att läsa mycket. De elever som läser mest får också ofta bäst resultat. Att tycka om läsning är viktigare för resultatet än att komma från en familj med hög utbildningsnivå eller god ekonomisk nivå.

Det mesta, kanske allt, som finns ovan går att tillämpa i Sverige. Vi ska i Strängnäs, inom de ramar som existerar, försöka hämta så mycket inspiration som möjligt från Finland. Det fina är ju dessutom att den finska skolan är inte dyrare än den svenska!

lördag 2 april 2011

Lärarskapsakademien invigd

Det blev en något improviserad invigning av Lärarskapsakademien på Gripsholmsviken då landshövdingen blivit sjuk. Det var ett trettiotal skolmänniskor från Mälarområdet som kommit till den här dagen för att lyssna på intressanta föreläsningar. Det som gjorde starkast intryck på mig var när Gripsholmsskolans rektor Nina Lidfors gav sin syn på den goda skolan. Hon gjorde inte alls anspråk på att ha hela svaret men ville ändå dela med sig av de erfarenheter som hon tagit med sig från Finland och som nu blir ett bärande fundament på Gripsholmsskolan. Jag tror att vi alla har en del att lära av vad hon berättade. Centralt för Nina, i min tolkning, är att lärarna känner yrkesstolthet. De måste varje dag få bekräftat att de har ett av världens viktigaste och vackraste yrken. Hon ser det som en viktig roll för henne som rektor att skapa ett klimat på skolan där denna värdering sätter sig i väggarna. Det går alltså att göra mycket på den enskilda skolan för att röra sig i den här riktningen men sedan måste förstås också lärarutbildnignen bli bättre. I Sverige kommer nästan alla som söker lärarutbildningen in medan det i Finland går tio sökande på varje plats. Det är status att vara lärare i Finland vilket väl inte riktigt är fallet här. Här kommer Björklunds reform av lärarutbildningen in som hand i handske. Även kravet på examen och relevant behörighet ligger i linje med detta.

Nina tryckte också på att man i vardagen i relationen med eleverna måste hitta balansen mellan kärlek och gränser. Visst är det ett underbart slagord för en skola: "Kärlek och gränser"! Det krävs alltså tydliga ramar men inom dessa ska eleverna känna sig sedda, bekräftade och omtyckta.

En tredje hörnsten för den goda skolan är det svåröversatta ordet "sisu". Det närmaste Nina kommit en förklaring på ordet är "envetet sätt att jobba" och det handlar alltså om att hela tiden arbeta med en inre kompass som pekar ut en riktning. Den inspektion som vi i Sverige nu tilltror Skolinspektionen menade Nina egentligen inte behövs om denna "sisu" fungerar. Då inspekterar nämligen lärarna sig själva. Visst är även detta en fin slogan: "Inspektionen ska komma inifrån".

Nina tog också upp vikten av kartläggning och uppföljning av elevernas kunskapsutveckling. Detta är, som vi vet (se min blogg från igår), i linje med vad SKL tar upp som en av framgångsfaktorerna för de lyckosamma skolkommunerna.

På Ninas skola får eleverna datorer redan i förskoleklass när de är sex år gamla. Datorn blir ett så naturligt verktyg att de övriga instrumenten (läroboken, läseboken och ritblocket) får en likvärdig status och det är inte ovanligt att eleverna, när de själva får välja instrument, föredrar ritblocket eller kanske läseboken framför datorn.

På skolan vill man också att eleverna är fysiskt aktiva varför någon slags idrott förekommer varje dag. Det är ett välkommet inslag, tror jag, i en tid när allt för många barn är altt för stillasittande. Man vill också på Gripsholmsskolan lära eleverna att gå in i det tysta och att inte uppleva en miljö som är helt ljudlös som obehaglig. Detta tror jag också barn behöver: ett rum av stillhet.

Sammantaget ett mycket givande föredrag av Nina som jag, bl a med hjälp av den här bloggen, hoppas andra skolor ska finna inspiration av.

fredag 1 april 2011

Framgångsrika skolkommuner

Har varit och lyssnat på SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) sammanställning över vad som utmärker framgångsrika skolkommuner. De gjorde sin presentation på Skolriksdagen och deras slutsatser bygger på besök och intervjuer med skolföreträdare i landets kommuner. SKL:s rapporter är en ovärderlig källa om man vill få ett relevant underlag för skolpoltiska beslut. Vilka är då, enligt SKL, framgångsfaktorerna:

1) Se till att ha bra ledare som pratar om det som är viktigt. Alla beslut ska ha elevens kunskapsutveckling i fokus.

2) Arbeta med systematisk uppföljning och utvärdering. Ta reda på hur det går. Fråga vad det är vi följer upp och varför vi följer upp det. Det är viktigt att även intressera sig för hur det går i de yngre årskurserna. Det gäller att inte bara titta på meritvärden, andel behöriga till gymnasiet etc. vilka kan avläsas först i åk 9.

3) Lyft fram kompetenta lärare. Utmana "Jante". Det behövs mer än behörighet för att vara en skicklig lärare. Vilka egenskaper har då en bra lärare? Jo, det handlar om ämneskunskaper, ämnesdidaktisk kompetens, förmågana att skapa fungerande relationer och att kunna leda. Använd gärna priser, typ "Årets lärare". Inrätta utvecklingstjänster för lärare. Våga sprida lönen. Satsa på de lärare som vill utvecklas.

4) Ha höga förväntningar på alla. Det är inte barnens fel när skolan misslyckas med sitt uppdrag. Politiken ska ha höga förväntningar på förvaltningen. Detta skapar i sin tur en kultur med höga förväntningar där alla har höga förväntningar på varandra.

5) Fånga upp barn i svårigheter. Arbeta systematiskt med att fånga upp behoven och sätt in insatser. Insatta åtgärder måste följas upp. Funkar det inte, skruva på åtgärden. Tyvärr är det ofta inte statusfyllt att arbeta med de elever som har störst svårigheter. Ofta är inkludering att föredra.

6) Som politiker ska du vara nyfiket aktiv. Fråga hela tiden hur det går med måluppfyllelsen.

7) Ha fungerande relationer. Om en lärare har identifierat ett problem på sin skola ska hon/han helst både kunna presentera problemet och ett förslag på lösning på problemet. Det är viktigt att kunna gå in i varandras klassrum och komma med professionella synpunkter.

Vi kommer från majoritetens sida att arbeta i en anda som är inspirerad av ovanstående punkter.