fredag 27 maj 2011

Härad-Vårfruberga

Har i veckan, tillsammans med de andra kommunalråden, varit på kommundelsbesök i Härad och Vårfruberga. Det gedigna programmet hade arbetats fram av Tage Berglund som är vice ordförande i områdesstyrelsen. Det började med studiebesök på de två skolorna i kommundelen: Härads skola och Fogdö skola. Båda dessa skolor har vi i majoriteten bestämt oss för att värna. De har båda runt 80 barn vilket innebär att man måste hitta arbetsformer som inte alltid är klassbundna. På Fogdö har man t ex två lärare som arbetar i en 3-5:a. Det går alltså att hitta former för att bedriva bra skolarbete även om man inte har 20 barn i varje årskurs.

Efter skolbesöken åkte vi ut till Björsund där vi fick information om vad som är aktuellt där. Det handlar förstås mycket om kommunalt vatten och avlopp men även frågan om ett seniorboende kom upp. Vi höll till i den gamla stugan där båtvakten, som skötte trafiken över vattnet innan bron kom till, huserade. På väg till Lida maskiner passerade vi Hässelbyholm som ju är ett enormt vackert område med lövskog och fina jaktmarker för den som har det intresset. På Lida maskiner arbetar man med stora (!) maskiner, främst traktorer. Det var som att bli pojk på nytt när man fick stiga upp i en av jättetraktorerna. Blev lovad att få åka med vid skördetid:) Från Lida till Granbecks speceriaffär där syskonen Granbeck berättade affärens historia. Hade ingen aning om att den hade en 125-årig historia. På ett foto ovanför köttdisken kan man se grundaren i en "auktoritär" pose.

På Sictoniagården fick vi en bra genomgång av föreståndaren. Vi fick även hälsa på hos Hillevi som med ålderns rätt hade slutat att följa nyheterna på teve. Vi fick se hennes rum som var trevligt möblerat. Förståndaren berättade om det dagliga arbetet, hur det fungerar med de demenssjuka, personalens glädjeämnen och bekymmer och hur fint kyrkans sociala verksamhet på Sictoniagården fungerar. Trots att en del av Sictoniagården är från 1950-talet var lokalerna mycket fräscha och man kan som skolpolitiker förvånas över att det kan skilja så mycket i standard på våra äldreboenden och våra skolor. De 100 miljonerna vi nu lägger på skolorna behövs verkligen.

På kvällen höll vi till i Sockenstugan i Vansö och som vanligt kom det en hel del frågor kring trafiken. Det påepekades bl a att bilarna kör för fort genom Vansö. Problemet från kommunens sida är att vi bara har kontroll över en del vägar. Många vägar är ju statliga och hanteras av Trafikverket. Det kom även frågor om klasser för språkstörda elever, biodling, turism och förstörda busskurer.

Detta var en mycket givande dag. Tack Tage för ett bra program.

onsdag 18 maj 2011

Skolpolitiskt nätverk

Fick en fråga om jag ville delta i ett skolpolitiskt nätverk i Folkpartiet och det var jag förstås positiv till. Första mötet för min del var i måndags och vi var ett 25-tal skolpolitiker från hela landet som fick förmånen att komma till riksdagens ledamotshus och tillbringa en dag där. Där fick vi träffa Björklund, Nyamko och statssekreteraren Östberg. Det var mycket givande att dels få höra "statsmaktens" uppfattning i en rad frågor, dels prata med andra skolpolitiker som står inför samma frågor som vi brottas med i Strängnäs.

Björklund, som ju under 15 år var kommunpolitiker med skolan som huvudområde, betonade inlednngsvis för oss att det finns en oerhörd risk med att man i en kommunal skolnämnd hamnar i ett läge där man bara pratar ekonomi och organisation. Att dessa förutsättningar är i ordning är av yttersta vikt men man måste sedan få tid att ägna sig åt skolans huvuduppdrag: hur går det med barnens lärande? Vi försöker nu i Strängnäs att leva efter den devisen och på varje nämnd står en skola i fokus samtidigt som vi tar del av kontaktpolitikernas rapporter kring sina verksamhetsbesök. Igår var det Mälarenheten (Fogdö, Härad, Tosterö) som redovisade sin verksamhet samtidigt som vi läste rapporter från besök på Thomasgymnasiet och Mariefreds förskolor.

De stora utmaningarna för skolan i Sverige är enligt Björklund:
Försämrade kunskaper
Ordningsproblem
Avhopp från gymnasieskolan
Läraryrkets sjunkande status

Som vi alla vet har regeringen sjösatt en rad reformer för att komma åt dessa utmaningar. Nu gäller det bara att de implementeras på avsett sätt och här har naturligtvis vi i kommunerna ett stort ansvar.

Utbildningsministern tryckte också på den väl kända insikten att det som mäts blir gjort. Det är därför viktigt att vi som politiker intresserar oss för resultatutvecklingen i skolorna och frågar efter rätt saker.

Vi har i Sverige under allt för lång tid haft ett för stort tolkningsutrymme för lärarna kring vad som ska tas upp i undervisningen. Det som i praktiken har blivit följden av allt för otydliga läroplaner och kursplaner har varit att läromedelsförfattarna har bestämt kursinnehållet. Med den nya läroplanen arbetas detta problem bort. Där anges ju vad det centrala innehållet är i varje ämne.

Vi uppmanades att satsa på lärlingsutbildningar i våra kommuner. De elever som går en lärlingsutbildning upplever ofta att kraven både är lägre och högre när de är ute på sin arbetsplats. Kraven är lägre då det inte ställs samma krav på teoretiska färdigheter som i skolan men de är högre på så sätt att arbetsgivaren kräver att man kommer till arbetet, att man kommer i tid och att man har med sig rätt material. Här finns mycket att ta vidare in i skolan. Vad gäller lärlingsutbildningar är det också, enligt ministern, läge att börja se kommunen som en stor arbetsgivare med plats för lärlingar. Hur ska framtidens välfärdsarbetare rekryteras på ett smart sätt? Jo, bland annat genom att kommunen har lärlingsplatser inom förskolan, äldreomsorg, gata/park etc. Här måste vi bli mycket bättre.

Björklund uppmanade oss att satsa på matematikämnet. Det är säkert riktigt men jag tror, efter att ha tagit intryck av hjärnforskaren Martin Ingvar, att läsningen är ännu mer fundamental. Om du ställs inför ett lästal i matten och måste ägna en stor del av din hjärnkapacitet åt att försöka förstå vad som står, då riskerar du att inte kunna ägna själva problemlösningen tillräckligt med tid. Slutsatsen blir att våra skolor bör satsa stenhårt på att få våra barn att bli lustfyllda läsare. Detta pågår på flera håll och lyckade exempel bör spridas vidare.

lördag 14 maj 2011

Skollagen del 2

Detta är en fortsättning på den redogörelse över den nya skollagen som jag påbörjade igår.

Kapitel 8 handlar om förskolan. De tre inledande portalmeningarna säger vad förskolan ska syfta till. Det står: "Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning." I kapitlet införs också en ny bestämmelse om att förskolechefen ska se till att särskilt stöd ges om det framkommer att ett barn är i behov av det. Det stadgas också att modersmålsstöd ska ges för den som är i behov av detta.

Kapitel 9 rör förskoleklassen. Portalmeningarna lyder: "Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap."

I kapitel 10 står grundskolan i fokus. Här slås det nya betygssytemet fast med en betygsskala från A-F där F är icke godkänt. Det står att antagningsprov och tester ska kunna användas för urval till utbildningar som kräver speciella färdigheter, från åk 7 och i undantagsfall åk 4. Vi kan läsa att såsom tidigare är det möjligt att flytta en elev till annan skolenhet om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. Det står också att kommunen ska anordna skolskjuts även för elever som går i en fristående grundskola i kommunen på samma villkor som för elever i kommunala grundskolor. Kommunen har, som tidigare, rätt till insyn i de fristående grundskolorna.

Särskolan är temat i kapitel 11. Den delas upp i två skolformer - grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Det införs en bestämmelse om vikten av noggrann utredning inför beslut om om mottagande i särskolan. Utredningen ska, som idag, omfatta en pedagogisk, en psykologisk, en medicinsk och en social bedömning.

Kaptiel 14 handlar om fritidshemmen. Fritidshemmens uppgift är: "Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov.
Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap." Det förtydligas att plats ska erbjudas t o m vårterminen ett barn fyller 13 år. Det klargörs att fritidshem inte behöver erbjudas under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger.

Flera kapitel berör gymnasiet. Man får reda på vilka fem introduktionsprogram som ersätter IV-programmet som ju kom att bli, helt emot avsikten, ett av Sveriges största gymnasieprogram. Det ska blir intressant att se hur det går att utveckla lärlingsutbildningar. Det står i kapitel 16 att: "Inom yrkesprogrammen får det finnas gymnasial lärlingsutbildning, som börjar det första, andra eller tredje läsåret. Gymnasial lärlingsutbildning ska i huvudsak vara förlagd till en eller flera arbetsplatser." Det införs en skyldighet för elever att närvara i undervisningen (trots att ju gymnasiet är en icke-obligatorisk skolform).

Intressant i kapitel 23 är att det skrivs in en möjlighet för kommun och landsting att med fortsatt huvudmannaskap kunna lägga ut undervisning och andra uppgifter (t ex skolmåltider, skolskjutsar, elevhälsa) på entreprenad.

Detta var en en liten sammanfattning av den nya skollagen som alltså ska börja tillämpas från den 1 juli.

fredag 13 maj 2011

Nya skollagen del 1

Har varit på kurs om den nya skollagen som träder i kraft 1 juli. Den nu gällande skollagen är från 1985 och den var i behov av "renovering". Utgångspunkterna för lagen är att det ska vara en tydlig och enkel struktur. Det ska också vara en gemensam struktur för alla skol- och verksamhetsformer och alla huvudmän. Förskolan blir en egen skolform och fristående förskolor och skolor blir en del av skolväsendet. Jag tänker här gå igenom huvuddragen i den nya skollagen utifrån vad de mest intressanta kapitlen innehåller.
 
I kapitel 1 anges de övergripnade målen för utbildningen. Här görs definitioner av centrala begrepp, t ex elev, fristående skola, undervisning, utbildning. Värdegrunden för skolväsendet läggs fast. Det görs även en tydlig koppling till FN:s barnkonvention. Barnets bästa ska stå i centrum. Banets åsikter och inställning ska tas tillvara.
 
Kapitel 2 handlar om huvudmän och ansvarsfördelning. Här finns regler för godkännande av fristående verksamhet. Här lyfts även rektorns pedagogiska ledningsansvar fram. Detta är,tycker jag, mycket bra. Det framgår att förskolan ska ledas av en (ny titel) förskolechef. Det slås fast vem som får anställas och användas för undervisning. Här kommer kraven på behörighet och legitimation in i bilden. Kommunerna har ju fram till 2015 på sig att se till att alla som undervisar har relevant utbildning för de åldrar och ämnen de undervisar i. Den nya instansen Lärarnas ansvarsnämnd nämns här och det framgår att denna nämnd både ska kunna varna en lärare och i mycket allvarliga fall återkalla en legitimation. Lärare som avlagt minst licentiatexamen ska kunna anställas som lektorer. Glädjande att denna tjänst nu får en renässans. Det behövs, främst på teoretiska gymnasieprogram, lärare som har forskarerfarenhet. Elevhälsan är det nya namnet på det som tidigare benämndes skolhälsovård. Det betonas att deras främsta uppgift är att arbeta förebyggande. Det framgår också att rektor och förskolechef får delegera beslut i frågor till annan anställd eller uppdragstagare som har tillräcklig kompetens. I den nya skollagen framgår tydligt vilka beslut som rektor INTE får delegera.
 
Temat för kapitel 3 är barns och elevers utveckling mot målen. Det stadgas att vårdnadshavare ska informeras om barnets utveckling. Här tas även frågan om särskilt stöd upp. Det blir nu en tydligare reglering av den process som via utredning leder fram till beslut om särskilt stöd och åtgärdsprogram. Beslut om att inte upprätta ett åtgärdsprogram ska kunna överklagas. Även ett upprättat åtgärdsprogram ska kunna överklagas om eleven/föräldrarna inte tycker att det är tillräckligt bra. I kapitel 3 kan vi också läsa att en icke legitimerad lärare inte får sätta betyg ensam. Han/Hon ska i så fall göra det tillsammans med en legitimerad som har "utslagsröst" om de två inte är överens.
 
Kapitel 4 rör sig kring kvalitetsarbete och inflytande. I femte kapitlet läser vi om trygghet och studiero. Här regleras åtgärderna utvisning, kvarsittning, tillfällig omplacering, tillfällig placering vid en annan skolenhet, avstängning och omhändertagande av föremål. Det är bra att det finns en sanktionstrappa.
 
Kapitel 6 handlar om åtgärder mot kränkande behandling. Det införs en ny anmälningsplikt till rektor för lärare och annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Rektor är skyldig att anmäla detta till huvudmannen som i sin tur är skyldig att skyndsamt utreda och vidta åtgärder. Motsvarande gäller vid diskriminering.
 
I kaptiel 7 läser vi om skolplikten och rätten till utbildning. Det är egentligen märkligt att förmånen att få gå i skola får en så repressiv klang genom begreppet "plikt". Jag förknipper plikt med arbetarrörelsens fina slogan "Gör din plikt, kräv din rätt" varför skolplikt blir ett något malplacerat begrepp. Det införs restriktivare regler om befrielse från obligatoriska inslag i undervisningen. Bakgrunden är förstås att allt för många barn t ex inte har genomgått simträning då deras religion förbjuder dem att visa sig i baddräkt. Det kommer nu att krävas synnerliga skäl för att bli befriad från undervisningen. Även detta en välkommen förändring.

söndag 8 maj 2011

Aspö och Tosterö

Den andra kommundelen som vi kommunalråd fick förmånen att besöka i veckan var Aspö-Tosterö. Områdesstyrelsen hade där lagt upp ett mycket bra program som började med verksamhetsbesök på Strängnäs Montessoriskola. Det känns som om den skolan är full av energi och ambitioner och det var roligt att höra rektor Claes Lundgren berätta om planerna för framtiden. Om allt går enligt deras plan kommer skolan att ha knappt 500 elever om två år. Intressant att notera är att de f o m hösten kommer att släppa klassbegreppet och istället arbeta med basgrupper som är 18-24 elever stora. I basgrupperna finns barn inom ett åldersspann på tre år. Efter en gemensam inledning på morgonen går varje barn till det ämnesrum där han/hon enligt sin planering ska befinna sig. Tanken är att varje elev i största möjliga utsträckning ska styra själv var han/hon ska vara men om en elev behöver lite mer styrning tar lärararna förstås ansvar för detta. Skolan inför F-3, 4-6 och 7-9 från hösten vilket betyder att den "gamla" stadieindelningen (låg, mellan och hög) nu återkommit. I kommunen har vi ju ännu inte bestämt hur det ska se ut 2012 men det beslutet måste komma under tidig höst. Jag kommer med stort intresse att följa Montessoriskolans arbete och särskilt hur det går att arbeta i basgrupper. Vad jag förstått tycker nämligen många skolledare i Sverige att just en årskursstorlek på 36 elever är värsta tänkbara då det är för många elever för en klass men för få för att skapa två klasser och få ekonomi i det hela. Här väljer nu Montessori att på frivillig väg göra detta. Som sagt, det blir spännande att följa det här.

Efter besöket på Montessori fick vi träffa personalen på det nybyggda korttidsboendet i Sundby park. Det var mycket fräscha lokaler och man kände verkligen att det här var ett ställe som vi ska vara stolta över och där brukarna säkert trivs. De som använder korttidsboendet har någon form av utvecklingsstörning men bor kvar hemma. Deras anhöriga behöver dock avlastning under kortare perioder och då är ett sådant här korttidsboende en bra lösning. Det är alltid full beläggning (=6 brukare) på helgerna.

Under resten av eftermiddagen åkte vi runt på Tosterön och tittade på de påbörjade och tilltänkta exploateringsområdena. Det är riktigt fina områden som etablerats och Tosterön är, av lätt insedda skäl, ett populärt område att flytta till. Det gäller nu att hitta den känsliga balansen mellan tillväxt och hänsyn till natur och miljö. Det kommer förstås aldrig att finna ett exploateringsområde som ingen har invändningar emot men vi tror att genom en försiktig process där planeringsarbetet i flera fall började redan på 1980-talet ska vi hitta den lösning som tillfredsställer alla relevanta parter: nuvarande medborgare i kommunen, potentiella medborgare som vill flytta hit och deras barn, den flora och fauna som inte har någon röst men som vi måste ta ansvar för och även de exploatörer som ser möjligheter i vår fina kommun.

lördag 7 maj 2011

Åkers Styckebruk

Som kommunalråd får man förmånen att åka runt i kommunen och se olika verksamheter i de olika kommundelarna. I veckan som gick var det bl a Åker som vi skulle besöka. Dagen började med besök i Länna där vi tittade på skolan och förskolan. De försöker verkligen göra det bästa möjliga av situationen men jag kan förstå att det kan vara svårt att få ihop det när elevantalet är så begränsat. Vi tror dock att en skola och en förskola på orten är en förutsättning för Lännas framtida livskraft. Sedan kan man alltid diskutera hur långt upp i åldrarna barnen behöver gå på en skola nära bostadsorten. Som beslutet nu ligger kommer Lännaskolan att vara en F-5-skola under resten av vår mandatperiod.

I Åker blev vi väl mottagna på Åkers Group som ju är ett både anrikt och fascinerande företag. På senare år har något eller några kinesiska företag gått om dem i omsättning men de behåller en tätposition i världen på tillverkning av valsar. Det var spännande att höra hur de upplever konjunkturen, orderläget, kompetensförsörjningen etc. Det var roligt att höra att man från företagets sida var så positiv till teknikcollege. Det ger oss energi att fortsätta att utveckla teknikcollege och även fundera i banor som kan innebära att andra "college"-utbildningar tar form. Åkers är en helt central aktör på orten och vi hoppas från politikens sida att företaget fortsätter sitt framgångsrika arbete med att vara en av världens ledande aktörer inom sin bransch.

Ett mindre, men minst lika vitalt, företag verkar vara Sandåsa Timber. Vi fick en visning av en av de två ägarna Peter Gyllengahm. Peter verkade vara en hårt arbetande entreprenör som tillsammans med sin bror etablerat sågverket och förädlingen i ett Sörmland som har få liknande aktörer kvar. Mycket bra jobbat och med en omsättning på drygt 250 miljoner och ca 70 anställda är företaget förstås en viktig lokal arbetsgivare. Peter visade oss även pannan som förser Mariefred med värme då det behövs ett tillskott till "Sevab-värmen". Roligt att se hur restprodukter från sågen kan komma till en sådan nyttig användning.

På kvällen var det utfrågning av oss i Folkets Hus och jag var där mån om att lyfta fram vilken potential Åkers Styckebruk har. Det känns som om den inte riktigt förverkligas i den utsträckning den borde. Det är en fantastisk natur som omger orten och Rockstaån rinner mer eller mindre rakt igenom och borde kunna "utnyttjas" bättre. Sandåsa Timber och Åker Group visade att det finns ett vitalt näringsliv på orten och läget nära Stockholm, Södertälje och Läggesta borde vara idealiskt för människor som inte vill bo i en storstad men ha nära till den. Nu har ju även ortens hockeylag tagit steget upp i division 1 vilket är mycket bra gjort. Det finns, som sagt, mycket goda förutsättningar. Nu gäller det bara att både det civila samhället och politiken tillsammans kan exploatera dem.