fredag 25 januari 2013

Lokaler eller lärare?

I nummer 2 av SKL:s tidning Dagens Samhälle kan vi läsa en artikel med rubriken "Lokaler tar alltmer av skolans pengar". I var tredje kommun i landet har det sett ut så de senaste åren. Under perioden 2006-2011 ökade den del av skolpengen som går till lokaler i 140 kommuner. Hur kommer Strängnäs ut i redovisningen? Tyvärr på en mycket vanhedrande trettondeplats. Under de aktuella åren har lokaldelen av skolpengen ökat med 7% samtidigt som undervisningsdelen minskat med lika mycket. Det är förstås mycket allvarligt och en utveckling som måste brytas. Skolans viktigaste resurs är inte dess lokaler utan dess lärare. Har vi många kompetenta och väl motiverade lärare på plats finns den grundläggande förutsättningen för att vi ska kunna höja kunskapsresultaten.

Den organisationsförändring vi beslutade om i september 2011 syftade just till att styra mer resurser till lärare och mindre till lokaler. Vi såg det som nödvändigt att bryta den utveckling som pågått i Strängnäs under hela 2000-talet. Våra grundskolor hade tappat var tredje elev till fristående skolor samtidigt som inte en enda kommunal skola lades ned (Karinslundsskolan lades i malpåse under en kortare tid). Detta gjorde att vårt lokalutnyttjande var anmärkningsvärt lågt. Följden blev höga hyror per elev samtidigt som de fristående alternativen blev överkompenserade då de skulle erhålla samma hyra per elev som vi gav till de kommunala grundskolorna. En i längden ohållbar situation hade uppstått och vi såg det som helt oansvarigt att bygga nya skollokaler.

Nu måste vi fortsätta att arbeta med hur vi utnyttjar våra (skol)lokaler på bästa sätt. Vi måste våga pröva att låta andra kommunala verksamheter komma in i våra lokaler på sätt som liknar hemtjänstens placering på Paulinska skolan. Det är vår skyldighet att försöka ta tillvara alla de koncernfördelar som vår kommunala organisation har möjlighet att utverka.

söndag 20 januari 2013

Lägg inte allt i knät på skolan

"Lägg inte allt i knät på skolan". Så lyder rubriken på en utmärkt krönika som P J Anders Linder skrev i SvD i början av december. Linder konstaterar inledningsvis något som alla sansade utbildningspolitiker borde kunna ställa upp på. Den borgerliga regeringen har genomfört en rad välbehövliga skolreformer som syftat till bättre arbetsro och förbättrade resultat. Det har handlat om ny lärarutbildning, nytt betygssystem, ny skollag och meritpoäng för bildningsämnen på gymnasiet. Genomslaget för dessa reformer, med undantag för meritpoängen som infördes under första mandatperioden , har ännu inte kunnat avläsas. Betänk då att reformerna genomförts under 2010 och 2011.

Vad Linder vill sätta fingret på är hur stort genomslaget för skolreformer kan bli ett samhälle som i övrigt har en så tillbakalutad syn på kunskap som vi har i Sverige. Betänk att en 18-åring har tillbringat ungefär 10 procent av sitt liv i skolan. Vilken inställning det finns till utbildning och lärande under de övriga 90 procent kommer att vara helt avgörande. Om kulturen i övrigt glorifierar kändisar som knappt kan läsa, ja då får skolan ett mycket svårare uppdrag. Det finns något paradoxalt i att det i en tid då vi mer än någonsin talar om kunskapssamhället och att Sveriges möjligheter ligger i produkter och tjänster med ett stort kunskapsinnehåll, i en sådan tid har vi ofta idoler som inte alls är särskilt bildade eller utbildade. Vi får alltid höra budskapet om utbildning som lösning på alla problem men begreppet har inflaterats och vi står inför följande, väl sammanfattat av Per Sonnerby på Expertgruppen i offentlig ekonomi: "Allt fler studenter med allt sämre förkunskaper verkar studera allt färre timmar under allt fler år".

Vi behöver få momentum i en bred svensk (ut)bildningsrörelse för att beslutade skolreformer ska få avsedd effekt. Låt oss börja nu!

torsdag 17 januari 2013

Replik publicerad

Fick idag denna replik publicerad i Ekuriren:

Nicklas Keyser från Lärarnas Riksförbund antyder att det är närheten till Stockholm som förklarar Strängnäs kommuns höga placering (plats 17) i Sveriges kommuners lärarlöneliga. Följande kommuner ligger alla i Stockholms län och har en placering bakom Strängnäs: Nacka, Salem, Lidingö, Danderyd, Stockholm, Vaxholm, Upplands-Bro, Järfälla, Vallentuna, Upplands-Väsby, Norrtälje, Sundbyberg, Österåker, Botkyrka och Nynäshamn. Källan är Lärarförbundets undersökning Bästa skolkommun.

lördag 12 januari 2013

PRIO

Igår var jag på uppstarten för den satsning på att höja skolresultaten som Sveriges Kommuner och Landsting initierat. Den går under namnet PRIO (Planering, Resultat, Initiativ, Organisation) och kommuner har kunnat söka för att komma med. Strängnäs kom med i första omgången tillsammans med knappt 20 andra kommuner.

När SKL presenterar PRIO skriver de så här (taget från olika håll på deras hemsida):
"PRIO har som övergripande mål att varaktigt höja kunskapsresultaten i den svenska skolan. Fokus ligger på att utveckla skolans interna processer och arbetssätt för att skapa en mer lärande organisation. Det handlar framförallt om två saker:
1)Att stärka det kollegiala samarbetet, framförallt mellan lärare
2) Att utveckla arbetssätt så att skolledningen styr skolans resurser dit de gör störst nytta.

PRIO bygger på slutsatserna från McKinseys två rapporter om framgångsrika skolsystem från 2007 och 2010 samt annan aktuell forskning om vad som påverkar elevers studieresultat.

Utvecklingsarbetet utgår från en rad dokumenterat framgångsrika arbetssätt som hämtats från andra länders skolsystem. Arbetssätt som vi nu försöker att anpassa till den svenska skolans förutsättningar. – Att lära av andra som lyckats tror vi är en framgångsrik väg för att förbättra den svenska skolan. De goda exempelen kan hämtas både från Sverige och från andra länder säger Daniel Berr, projektledare på SKL."

Det är glädjande att vi kommit med i första omgången och nu finns förutsättningar för att verkligen se till att våra skolor får en extra injektion i arbetet med att höja resultaten. Det är av yttersta vikt att lärare vågar lära av varandra och är öppna för att både ta emot och ge konstruktiv kritik på sin undervisning. Målsättningen i våra skolor ska vara att vi har ett så tillåtande klimat att det aldrig ses som ett hot eller ett otillbörligt intrång när en lärare har synpunkter på en kollegas professionella insats. Det ska istället ses som en hjälp att utvecklas i världens viktigaste och finaste yrke.

Det kommer också an på våra skolledningar att styra och leda verksamheten på ett sätt som gör att lärarna får arbeta med nästan uteslutande pedagogiska spörsmål.

Nästa steg i PRIO är att några förändringsledare från vår kommun ska åka på utbildning. Det kommer att bli mycket spännande att sedan följa deras arbetet ute på sina skolor.

tisdag 8 januari 2013

Debattartikel publicerad

Fick idag en artikel publicerad i Ekuriren:


Just före jul gjorde tre ledande företrädare för SACO, LO och TCO ett intressant inspel i frågan om lärarnas löner. I en debattartikel i DN den 21/12 argumenterar man för att staten måste gå in och rätta till den snedsits lärarna hamnat i som ett resultat av en förfelad utbildningspolitik under flera decennier. Det är inte svårt att se hur nödvändigt detta är. Lärarna är den enskilt viktigaste faktorn för att Sverige ska kunna bygga sitt framtida välstånd på produkter och tjänster med ett högt kunskapsinnehåll. Lärarna är också den yrkesgrupp som fostrar våra barn till demokratiska, solidariska och ansvarstagande medborgare.

För att kunna rekrytera varje årgångs mest motiverade och lämpade studenter till lärarhögskolorna måste, bland flera åtgärder, lönerna höjas väsentligt. I ett läge när kommunerna är huvudmän för många skolor kan det vid första anblicken verka enkelt för en kommunalpolitiker att göra det som krävs: höja lärarlönerna. Då den lönejustering som skulle behövas ligger runt 10 000 kr per månad för varje lärare skulle det krävas en höjning av kommunalskatten i Strängnäs kommun med 75 öre bara för att komma åt det här problemet. Det skulle samtidigt innebära att andra kommunalt anställda grupper under flera år inte kan räkna med några löneförbättringar. Så kan vi inte ha det och så resonerar nog de flesta kommunalpolitiker i Sverige. Det rimliga är därför att staten hanterar den orättfärdiga lönesits som uppkommit under de årtionden som staten höll i lärarnas löneförhandlingar.

I Strängnäs kommun har vi gjort nästan allt vi kan. Enligt den senaste statistiken ligger lärarlönerna i vår kommun på plats 17 bland Sveriges 290 kommuner. Det visar hur högt vi värdesätter våra lärare men vi kan samtidigt konstatera att det stora lönelyftet, som lärarna så väl förtjänar, måste komma med hjälp av statliga pengar.