onsdag 27 juni 2012

Lektionen är helig

Har tagit del av en mycket lättläst men också väldigt givande bok av doktorn i pedagogik John Steinberg. Boken heter "Lektionen är helig" och innehåller mycket konkreta tips på hur enskilda lärare men framför allt arbetslag eller olika lärargrupper kan arbeta för att sätta lektionen i centrum. Som alla som har erfarenhet av den svenska skolvardagen vet går alldeles för mycket tid åt till annat än undervisning och när undervisning väl äger rum riskerar den att utsättas för olika "störsändare".

När Skolinspektionen är ute och granskar skolorna i vårt land noterar man nästan alltid att skolorna saknar en helhetsbild av hur det går för eleverna. Man har inte grepp på hur själva undervisningen eller skolans arbete i övrigt påverkar elevernas kunskapsresultat. Istället läggs tyngdpunkten på varje enskild elev och när det inte går bra är det för den eleven man sätter in stödåtgärder. Problemet uppstår om man stannar där. Man riskerar då att missa problem och kvalitetsbrister som är kopplade till lärarens undevisningsmetoder och annat som påverkar flera elever på samma skola. Steinberg menar att de skolor som förstår att hemligheten bakom framgång ofta ligger på systemnivå och inte på indivdnivå kommer att lyckas bäst.

Här följer några exempel på teman som tas upp i boken som Steinberg menar att man på skolan först bör kartlägga och sedan, vid behov, göra något åt:

1) Hur disponeras tiden under lektioner? Kartlägg följande kategorier:
a) Officiell starttid
b) Verklig starttid
c) Antal elever på plats vid officiell starttid
d) Lärare på plats och förberedd vid officiell starttid

2) Hur ofta ställs lektionen in för andra aktiviteter? Kartlägg hur ofta lektionen ställs in för studiedag, skolfotografering, besök från ANT-expert från kommunen, riksmarschen mot cancer, friluftsdag, teaterbesök etc.

3) Hur väl följer eleverna schemat? Hur ofta är de på plats? Hur många elever är på skidsemester eller Thailandsemester? Hur många är borta på grund av att de deltar i matrådet, är matvärdar eller ska vara med om en utbildningsdag om elevrådsfrågor?

4) Hur ofta blir din lektion, när den väl kommer igång, utsatt för störningar av olika slag? Det kan handla om en speciallärare som kommer in och frågar om Andreas är på plats. Någon ska iväg till skolsköterskan. En kollega tittar in och vill låna en linjal. En röst i högtalaren berättar om storsamlingen. En elev måste plötsligt gå på toaletten. Musikpedagogen kommer in och vill låna två elever för en extra träning då de har ledande roller i skolans musikal. Ordförande i elevrådet kommer in och vill påminna alla om att köpa biljetter till skolbalen. Nisse från den lokala kanotklubben vill värva medlemmar och lämna lappar.

5) Hur säkerställer du som lärare att dina elever är uppgiftsfokuserade. Uppgiftsfokuserade är eleverna under lektionen då de:
a) jobbar med sina uppgifter
b) pratar om sina uppgifter och inte annat
c) ställer frågor kring sina uppgifter
d) läser, skriver eller förebereder en redovisning
e) söker relevanta ting på datorn eller i böcker

6) Vilka talanger och styrkor har du (lärare) som bidrar till att du klarar ditt uppdrag? Vilka talanger och styrkor uppskattar du hos dina kollegor och hur kan dessa användas oftare? Hur arbetar ni för att varje lärare ska göra så mycket som möjligt av det han/hon är bra på?

7) Vad fokuserar ni på vid era personalträffar/arbetslagsträffar? Är det problem med elever, materialfrågor, administrativa frågor, lokalfrågor, schemafrågor, uppgifter från skolledningen eller praktisk planering? Dessa teman måste förstås få ta sin tid men dessa bör inte vara huvudfrågorna. De bör handla om undervisningskvalitet, didaktik och pedagogiska dilemman.

8) Vad används era studiedagar till? Kartlägg vilken typ av fortbildningsinsatser som prioriteras. Detta ger en indikation på vad ni - eller andra - tycker är viktigt att skaffa mer kunskaper om.

9) Är din skola projekttokig? Det är många skolor som är det idag. Då händer det som inte får hända, nämligen att undervisningen blir underordnad alla projekt. Projekten tycks gå före det som är skolans kärnverksamhet. Exempel på projekt som kan diskuteras är värderingsprojekt, antimobbingsprojekt, projekt med kulturskolan, miljöprojekt, it-projekt, projekt om andra länder, roliga dagar-projekt, praktik- och praoprojekt.

10) Vilka arbetsuppgifter har lärarna? Om ni vill höja nivån på undervisningen och höja skolans resultat behöver undervisningen vara huvudsaken. Mötestider ska begränsas. Arbetsgrupper och kommittéer ska begränsas. Gör en kartläggning av alla arbetsgrupper och kommittéer som finns på skolan. Exempel på grupper som kan diskuteras är: festkommittén, matrådet, miljörådet, elevrådet, biblioteksgruppen, luciagruppen, skolavslutningsgruppen, nobelfestgruppen, må bra-gruppen, skolgårdsgruppen, arbetslaget, ämnesgruppen, gruppen för elevens val, fortbildningsgruppen och värdegrundsgruppen.

Jag har här bara lyft fram tio av de förslag på teman som Steinberg kommer med. Boken innehåller mycket mer men dessa tio tycker jag var de viktigaste. Jag hoppas man i våra skolor i Strängnäs kommun, om man inte redan gör det, tar sig an dessa högst motiverade förslag från Steinberg.

tisdag 19 juni 2012

Härad och Mariefredsanstalten

I förra veckan gick kommunalrådsturnén vidare från Åker till Härad/Vårfruberga. Även här fick vi ta del av ett fint program som områdesstyrelsen gjort under ledning av Anna-Stina och Tage. Vi började med att titta på en busshållplats vid Vansö som bör få en bättre lösning. Det går förhoppningsvis att komma fram i dialog med berörda markägare så att skolbarnen får en säker på- och avstigningsplats. Turen fortsatte till motorstadion där vi fick en presentation av verksamheten. Rallycrossbanan är tydligen mycket uppskattad av förare och den gångna helgen var runt 80 ekipage där för att köra en deltävling i SM. Även banan för motorcyklarna är välbyggd och klubben upplever ett stort intresse för att köra både träningar och tävlingar där. Det är roligt att vi har en sådan här väl fungerande motorverksamhet i kommunen och vi ska från kommunens sida göra vad vi kan för att skapa bra förutsättningar för deras verksamhet. Tänk vad många människor från hela landet som kommer till vår kommun för att delta i klubbens tävlingar!

Sista stoppet som jag var med på var på Arsenalen. Här visade Tage Berglund oss runt och han hade förmågan att väva en berättelse kring dessa kringsfordon från 1900-talets början. Arsenalen har nu varit igång i ett år och antalet besökare har med god marginal överträffat prognoserna. Man slår sig dock inte till ro utan frågar sig hur man ska utveckla verksamheten för att behålla de goda besökssiffrorna. Jag tog med mig några goda uppslag till utbildningskontoret som jag hoppas mynnar ut i att några skolor ser ett besök på Arsenalen som ett naturligt inslag i undervisningen. Jag kan tänka mig att oavsett om det är första världskriget, mellankrigstiden, andra världskriget eller kalla kriget man behandlar, så kan ett besök på Arsenalen med lämplig gudie vara en stor bonus.

I fredags besökte kommunalråden Mariefredsanstalten efter att vi fått en inbjudan från anstaltschefen Mohammed. Det var en omfattande säkerhetsprocedur innan vi kom in på denna klass 2-anstalt (den näst högsta säkerhetsklassningen). På anstalten sitter grovt kriminella som fått flera års fängelse. Det finns t o m livstidsdömda där. Antalet klienter är 112 och de är fördelade på ett flertal boendeenheter så att säkerheten hela tiden upprätthålls. Vi fick se besöksrummen, vaktcentralen, isoleringscellerna och verkstäderna. Det var roligt att höra att flera klienter visade stort intresse för att utbilda sig till plåtslagare och läraren berättade att det ibland kunde vara svårt att få dem att sluta för att gå på lunch. Vi vet ju att det är a och o för ett fungerande liv efter fängelset att den berörde får ett arbete och får förutsättningar att leva ett "svenssonliv". Det gäller att bryta den kriminella identiteten och för detta har man omfattande motivationsprogram. Man erbjuder även skolgång så att dessa killar ska få möjligheter att i första hand läsa in grundskolan. Stort tack till anstaltschefen och hans personal som tog hand om oss under den här intressanta förmiddagen.

torsdag 14 juni 2012

Åkers Styckebruk

På turnén med kommunalråden var vi i måndags i Åkers. Ordförande i områdesstyrelsen Christer Ståhl hade lagt upp ett mycket fint program. Vi började på Åkers Krutbruk som just hade fått en ny VD. Han heter Peter Cervin och han berättade om företaget och visade oss runt. Ganska fascinerande med ett företag som varit verksamt sedan 1552 och tidigare tillverkat mest "offensiva" vapen och krut och nu arbetar med skyddsutrustningar för att skydda mot minor och ballistiska vapen. Deras huvudkund är Scania vars förarhytter de bygger om på ett sätt som gör att de kan användas i krigszoner i hela världen. Det är förstås en hel vetenskap hur man ska förstärka en förarhytt för att den ska kunna stå emot angrepp, både från minor och granater. Slutmonteringen av hytterna äger rum på gamla Börsen i Åker som nu alltså blivit en industrilokal. Där fick vi se flera Scaniahytter uppställda men även hytter för entreprenadmaskiner. Företaget har ett 60-tal anställda och ägs av en tysk enskild firma. Framtiden ser ljus ut för företaget men man kan bli lite kluven inför detta. Visst är det bra att företaget går bra men det betyder samtidigt att det finns allvarliga oroshärdar i världen där deras produkter efterfrågas.

Nästa stopp var Åkerskolan där rektor Henric visade oss runt. Åker har kommit långt i sin satsning på en-till-en, alltså en dator till varje elev och nu ligger utmaningarna i att alla lärare ska kunna utnyttja datorn som ett kraftfullt hjälpmedel i undervisningen. Datorn är som sagt bara ett hjälpmedel men rätt använd kan den vara ett potent verktyg.

Eftr lunch gick vi längs Forsavägen och funderade över hur det markområde som kommunen köpt bäst skulle kunna användas. En baplats vore väl inte dumt och ett antal fastigheter kommer säkert att kunna byggas här. Från Forsavägen gick turen vidare till Bruksarkivet som bara är ett år gammalt. Här finns handlingar ämda från 1600-talet bevarade och det är möjligt att som forskande privatperson komma dit och leta efter anförvanter som haft en koppling till bruket. Man kände verkligen historiens vingslag när de gamla dokumenten plockades fram.

Dagen avslutades på Gallerian där allmänheten kunde komma och ställa frågor och lämna synpunkter. Det kom ett trettiotal personer vilket får anses vara bra. Man tyckte att vi kunde fräscha upp Åker ännu mer men här har faktiskt ett stort arbete lagts ner. Vi påpekade också att vi satsat många miljoner i ett energisparprojekt i hockeyhallen och nästa höst ska en ny förskola stå klar. Åkerskolan är också, tillsammans med Vasaskolan, den skola som får överlägset störst andel av de 100 miljoner som går till att rusta upp våra skollokaler. Summan hamnar på runt 40 miljoner för Åkerskolan. Det ska bli roligt att följa den renoveringen.

fredag 8 juni 2012

Debattartikel publicerad

Fick idag, tillsammans med mina kommunalrådskollegor, en debattartikel publicerad:


"För några veckor sedan kom det oberoende ratinginstitutet Kommunexperten med sin rapport över Strängnäs kommun. Rubriken på den genomträngande analysen av kommunens ekonomi är ”Strängnäs – tog ansvar, gjorde läxan”. Institutet genomlyser alla kommuner i landet och bedömer ingående kategorierna kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter. Det är i varje kategori möjligt att få ett betyg mellan A och D där A är det högsta. På samtliga fyra områden får Strängnäs betyget A vilket är nivån för finansiell elitlicens.

Det är välgörande för det politiska samtalet i vår kommun med sådana här rapporter som är skrivna av proffs som inte har några politiska ambitioner utan bara ger en saklig beskrivning. Man pekar i uppsatsen på hur framgångsrik den sittande majoriteten har varit på att ta tag i en ekonomisk situation som visade tecken på förfall. Lyssna på det här: ”Strängnäs är ett exempel på en politisk jämviktskommun där partier, som vanligtvis inte drar jämt, har formerat en majoritet och tagit ekonomiskt ansvar.” Eller det här: ”Först och främst ska politikerna i Strängnäs ha beröm för sitt ekonomiska ansvarstagande…/ Det finns inga tecken på att den ekonomiska styrningen har försvagats. Det är snarare tvärtom när man tar del av analysen.”

En välskött ekonomi är grunden för att kunna utveckla kommunens kärnverksamheter. Det har vi nu möjligheter att göra och arbetet pågår för fullt. Det går att på kort sikt lura medborgarna genom att leva över sina tillgångar som vi gjorde när Moderaterna höll i taktpinnen men vi vet att detta är en mycket kortsiktig seger. Det är i sista hand våra barn som får betala priset för sådan ansvarslöshet. "

onsdag 6 juni 2012

Planerat åldrande

Tittade för ett tag sedan på en mycket intressant dokumentär på Dokument Utifrån. Den handlade om det som vi väl alla har haft på känn men inte kunnat sätta ord på, nämligen att de produkter som tillverkas är byggda för en mycket begränsad hållbarhet. Det teknologiska kunnandet finns för att tillverka varor som har nästintill obegränsad hållbarhet men hur skulle då hela vår konsumtionskultur reagera? Vad skulle hända med ekonomin? Bryter allt samman? Dessa potenta frågor blir verkligen aktuella när man inser vilket fundament vår ekonomi är uppbyggd på.

I programmet visade man en glödlampa på en brandstation i San Fransisco. Den hade brunnit oavbrutet sedan 1901. Sedan berättade man om hur de stora tillverkarna av glödlampor på 1920-talet gick samman i en kartallellliknande överenskommelse och bestämde sig för att begränsa hållbarheten på glödlampor. Detta trots att kunskapen för en mycket längre hållbarhet fanns hos ingenjörerna. Denna tankefigur har sedan dominerat branschen och sedan blivit allmängods för alla konsumtionsvaror. Det är egentligen helt orimligt att en mobiltelefon, ett par löparskor eller en skrivare är byggda med avsikten att gå sönder långt innan de egentligen skulle behöva slängas eller repareras.

Programmets grundläggande budskap var, som jag uppfattade det, en civilisationskritik av stora mått. Det är i längden inte hållbart att ha en ekonomi som är konstruerad på ett sådant här sätt. Om man till den begränsade hållbarheten lägger kraftfulla insatser på marknadsföring och en kreditmarknad som har löpt amok, ja då måste man börja fråga sig om vi inte behöver tänka om. Det är inte säkert att allt behöver kastas över ända. Kanske det räcker med att man börjar hyra eller leasa produkter i större utsträckning. Om man gör detta finns det kanske incitament att få fram produkter med längre hållbarhet.

tisdag 5 juni 2012

Aspö/Tosterö

Igår var kommunalråden på turné i Aspö/Tosterö. Ett mycket bra program hade lagts upp av presidiet av områdesstyrelsen under ledning av Madeleine Billberg. Jag koncentrerar mig här på skolsidan och vad som hände på områdesstyrelsen möte på kvällen.Vi började på Karinslundsskolan där rektor Kalle Borg tog emot oss. Det är verkligen roligt att se den här skolan full med liv och rörelse. Den minnesgode kommer ihåg att det inte var många år sedan skolan stod helt tom. Detta var ett resultat av många friskolors etableringar i kommunen samtidigt med kommunens egen oförmåga att anpassa sin lokalkostym. Som tur var hade Långbergsskolan vuxit ur sina lokaler 2008 och manövern med att flytta skolans verksamhet till Karinslundsskolan genomfördes. Till hösten har Karinslundsskolan årskurserna 1-6 och har stoppat intaget av förskoleklasser. Man börjar nu successivt växa in i en organisation som 2015 står klar då skolan har årskurserna 4-9. Samtidigt blir Tosteröskolan en F-3-skola och en grön tråd skapas från Tosteröskolan till Karinslundsskolan. Det ska bli mycket spännande att följa detta arbete.

På kvällen hade områdesstyrelsen möte och allmänheten var som vanligt inbjuden. Det var säkert 20 engagerade medborgare där som ställde bra frågor. Det var som vanligt trafikfrågor som upptog mycket av frågandet vilket är fullt förståeligt. Man hade synpunkter på allt ifrån dålig belysning till gropar i vägen. Vi tar med oss dessa påpekanden in till kontoret.

En annan stor fråga är förstås exploateringen av Bresshammars skog. Det finns en oro både från Naturskyddsföreningens sida och från dem som menar att trafikbelastningen blir för stor på Tosteröbron. Låt oss inledningsvis inse att vi är lyckligt lottade som bor i en kommun som folk vill flytta in i. I fler än hälften av landets kommuner råder negativa befolkningstrender. Var vill då folk bo? Ja även om vi har planmonopolet måste de ställen som bebyggs vara ett resultat av inflyttarnas önskemål, exploatörernas lyhördhet för detta och vår skyldighet att få en långsiktigt hållbar tillväxt som tar hänsyn till starka natur- och kulturvärden. Det är förstås mycket viktigt att röra sig försiktigt här eftersom en exploaterad mark är svår eller omöjlig att återställa. Det får alltså inte bli fel. I det här fallet tror vi att en tillräckligt stor del av Bresshammars skog bevaras samtidigt som vi måste hitta en trafiklösning som styr trafik mot Strängnäsbron. Det måste bli lättare att komma ut till denna bro.

Jag påpekade även vid mötet att jag tycker det är orimligt att så mycket biltransporter sker ut till skolorna på Tosterön på morgonen. Naturligtvis måste små barn köras men att högstadieelever körs ut regelbundet tycker jag inte är vettigt. Särskilt anmärkningsvärt blir det här när vi i BuN behandlat en motion som handlar om nödvändigheten av mer fysisk aktivtet i skolan. Det alla borde börja med att fråga sig är hur man tar sig till och från skolan/arbetsplatsen. Här tror jag det finns mycket att göra. Det måste bli naturligare att gå eller cykla både för elever och arbetstagare. Min vision är att det i Strängnäs framöver ska se ut ungefär som i Amsterdam där alla cyklar över allt. Man ser t o m festklädda människor ta cykeln till festen på lördagskvällen. Där har vi något att stå efter!

söndag 3 juni 2012

Pedagogiska priset

I torsdags var jag, tillsammans med förskolechefen, grundskolechefeen och utbildningschefen, ute i två verksamheter för att tillkännage det pedagogiska priset. Vi instiftade detta pris för att lyfta fram förebilder ute på våra förskolor och skolor och sammanlagt 29 nomineringar kom in. På Hammarens förskola i Mariefred var det två barnskötare och en förskollärare som fick priset. De hade arbetat tillsammans under fem år och verkade trivas mycket ihop. En av dem beskrev det som att man behövde ibland inte ens säga något till den andre för att hon skulle veta vad som behövde göras. Det är alltid roligt att se så här väl fungerande arbetsgrupper. Det finns förstås ingen automatisk koppling mellan personal som trivs med varandra och goda resultat men visst underlättar det om personerna på golvet trivs med varandra. Det är min förhoppning att denna trivsel också underlättar de professionella samtal som jag hoppas vi ska få se allt mer av i kommunen. Vi vet ju att den bästa fortbildningen får lärare genom att ta del av varandras lektioner, material och sätt att hantera kniviga situationer. För att man ska våga berätta om sina egna misstag och söka lösningar måste man vara trygg i den grupp man vänder sig till.

Från Mariefred åkte vi vidare till Stallarholmen där Mari Orhammar (med smeknamnet Kalle) fick reda på att hon får priset i "grundskoleklassen". Mari hade nominerats av två elever som ansåg att Kalle hade en massa förtjänster plus att hon fick eleverna att anstränga sig till 250%. Kalle undervisar i engelska och tyska och har varit på Stallarholmsskolan sedan 2004. Hon verkar brinna för sitt jobb och verkligen tycka om ungdomar men hon föredrog ändå att på fritiden ha en viss distans till jobbet varför det var bra att hon inte bor i Stallarholmen.

Pristagarna på förskolan får dela på 10000 kr medan Kalle får 10000 kr själv. Den formella ceremonin äger rum i fullmäktige den 18 juni. Kom gärna dit och hylla våra välförtjänta pristagare.