Debattartikel publicerad

Vi (jag, Tord, Jens och Terese) fick idag in den här artikeln i Ekuriren:

Med ett drygt år kvar till valet vill vi i två artiklar kortfattat redovisa de stora förbättringar för Strängnäs kommuns invånare som vi genomdrivit sedan valet 2010 och som planeras fram till valet 2014. Det har förmodligen aldrig gjorts så mycket positivt under så kort tid som vi här kan presentera. Grunden för detta har varit ett respektfullt och gott samarbetsklimat där förmågan att både leverera resultat och ta ansvar satts i första rummet.

Den mest grundläggande förutsättningen för att kunna bedriva (kommunal) politik är att man har ordning på ekonomin. Vi har varje år kunnat redovisa ett stabilt ekonomiskt resultat som legat runt de 2% som anses vara kännetecknande för god ekonomisk hushållning. Framöver ser vi att vi måste vara vaksamma på investeringsnivån som måste begränsas trots att vi är en tillväxtkommun. Vi ser också att 2014 kommer att bli ett mycket besvärligt år då de förväntade skatteintäkterna inte kommer i närheten av den nivå de måste ligga på för att priser, löner och volymer ska kompenseras.

På den sociala sidan har vi gjort en gigantisk jobbsatsning tillsammans med Arbetsförmedlingen som gett främst unga människor möjlighet att lämna försörjningsstödet och få ett riktigt arbete. Vi kan redan se hur denna insats gett enskilda medborgare ett större självförtroende som följer med att försörja sig själv eller få upp ögonen för en framtida utbildning. Vi ser också en vikande kurva vad gäller försörjningsstödet. Flera kommuner har visat intresse för vårt arbetssätt och genomför nu liknande åtgärder.

På skolområdet har vi satt stopp för ytterligare slöseri med resurser då omorganisationen av grundskolorna i Strängnäs kommer att ge mer resurser till lärande istället för till nya lokaler. Vi bygger, som sagt, inget nytt men har satsat 100 miljoner på att rusta våra befintliga skollokaler vilka lidit av ett eftersatt underhåll. Vasaskolan och Åkerskolan har här varit prioriterade. Thomasgymnasiet har trots att antalet 16-åringar fortsätter att minska i antal tagit flera kliv framåt. Man har på ett övertygande sätt vänt en fallande söktrend och hade nu fler än 130 förstahandssökande! Kunskapsresultaten i våra skolor tar tid att vända men nådde sin botten förra året. Redan till sommaren kommer en förbättring att märkas. Till hösten står en ultramodern och energismart sexavdelnings förskola klar i Åker. Inte långt därefter är en ny förskola på plats i Benninge och en natt- och helgöppen kommer att öppnas vid tågstationen.

Debattartikel publicerad

Fick idag denna artikel publicerad tillsammans med Tina Acketoft

Lagstadga rätten till mer resurser i utsatta skolor

Alla elever är olika, med olika erfarenheter, bakgrund och förutsättningar. Oavsett detta ska den svenska skolan präglas av höga förväntningar på varje enskild elev och ge individuellt stöd och resurser där det behövs för att lyckas med skolresultaten.

Men där är vi inte i dag. I en skola som under de senaste decennierna har präglats av den felaktiga föreställningen att eleven lär sig mest genom att arbeta på egen hand har familjebakgrunden fått en alltför stor betydelse för elevernas resultat. Elever med välutbildade föräldrar klarar sig ändå, men det är svårare för elever vars föräldrar har en annan utbildningsbakgrund.

Det är inte rimligt att detta ska påverka elevers utbildningschanser till den grad som det idag gör.

Vi ser sjunkande resultat för nyanlända elever och behöver därför ge dem extra tid för sin inlärning. Det kan handla om att skolplikten förlängs, att de får fler undervisningstimmar eller att svenska prioriteras före andra ämnen.

Elevernas bakgrund har med andra ord betydelse för vilket stöd som behövs i skolan. En del skolor behöver till exempel ha högre lärartäthet, andra klarar sig lika bra med en lägre lärartäthet. Därför kan inte resurserna till skolorna fördelas utifrån ett givet schablonbelopp per elev.  Elevgruppens sammansättning måste spela roll.

Att skolan kommunaliserades har bidragit till att undergräva alla barns rätt till en likvärdig utbildning, när kommunerna inte klarar av att fördela resurser efter elevernas behov.

Vi öronmärker därför i Strängnäs en del av elevpengen till skolor där merparten av elevernas föräldrar exempelvis har låg utbildningsbakgrund, den tydligaste sambandsfaktorn för om elever lyckas eller misslyckas i skolan.

Folkpartiet vill dessutom att det ska bli obligatoriskt i hela landet. Därför ska det skrivas in i skollagen att kommunernas ska fördela resurser utifrån socioekonomiska faktorer, så att det kan finnas fler lärare och speciallärare på de skolor där behoven är större.

På så sätt ger vi alla barn och ungdomar en möjlighet att lyckas bättre i skolan och skapa sig ett liv med många valmöjligheter, oavsett vilken familj de är födda in i.

 

Fredrik Lundgren (Fp)

Ordförande i Barn- och utbildningsnämnden

Strängnäs

 

Tina Acketoft (FP)

Gruppledare riksdagens utbildningsutskott

 

Debattsvar publicerat

Fick i fredags denna insändare publicerad:

"Svar till Jacob Högfeldt

Att förvalta ett fastighetsbestånd kräver ett långsiktigt ansvarstagande där underhållet inte används som en årlig budgetregulator. Under åren 2001-2008 avsattes i genomsnitt 8 miljoner varje år till underhållet av våra kommunala förskolor, skolor, särskilda boenden etc. Mardrömsåret 2003, under ledning av ett finanskommunalråd som var moderat, gick en halv miljon (!) till detta ändamål. Det borde ha varit runt 40 gånger mer om man ska hålla sig till de vedertagna nyckeltal för underhåll som professionella förvaltare rör sig med.

Konsekvenserna av den ovan beskrivna kortsiktigheten har vi framför allt kunnat se på våra kommunala grundskolor. På Åkersskolan har standarden på flera specialsalar och gemensamma utrymmen förfallit till anmärkningsvärt låga nivåer och på Vasaskolan gick det så långt att det under förra året regnade in då taket inte längre höll tätt. Är detta en standard som oppositionsrådet Jacob Högfeldt tycker att eleverna och personalen i den kommunala skolan ska arbeta under? Anser Jacob Högfeldt verkligen att vi ska fortsätta skjuta en omfattande underhållsskuld framför oss?

Den styrande majoriteten har sedan 2009 höjt anslagen till underhåll väsentligt och visar på detta sätt att vi inte hemfaller åt kortsiktiga politiska infall. Vi visar i konkret handling att vi klarar av att göra de prioriteringar som krävs för att långsiktigt trygga en rimlig standard på våra kommunala verksamhetsfastigheter. Det förtjänar våra barn, våra äldre och vår personal."

Svar publicerat

Jag fick igår denna replik publicerad:

Svar till Helena Dyrén i ST den 7/2

Enligt Skollagen ska förskola tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrars förvärvsarbete, studier eller barnets eget behov.  Mot denna bakgrund fattade Barn- och utbildningsnämnden i Strängnäs förra året beslutet att ramtiderna på alla förskolor i vår kommun ska vara 0600-1830. Det betyder att en förskola som driver sin verksamhet med våra gemensamma skattepengar ska kunna erbjuda dessa öppettider om behovet finns i föräldragruppen. En förskola, kommunal eller fristående, ska inte få neka ett barn tillträde eller förklara att ett redan inskrivet barn inte längre är välkommet bara för att en förälder har fått förändrade arbetstider och t ex inte hinner hämta innan kl 17. Då vi vet att resursstarka föräldrar ofta har lättare att styra sina arbetstider är det av yttersta vikt att öppettiderna inte fungerar segregerande på så sätt att vissa förskolor bara är öppna under mer begränsade tider.

När vi från kommunens sida bygger nya förskolor satsar vi på något större enheter. Vi kan då, genom en större personalbemanning, skapa förutsättningar för att ha öppet på tider då barn och föräldrar i ett modernt samhälle kan behöva sin förskola.

Lokaler eller lärare?

I nummer 2 av SKL:s tidning Dagens Samhälle kan vi läsa en artikel med rubriken "Lokaler tar alltmer av skolans pengar". I var tredje kommun i landet har det sett ut så de senaste åren. Under perioden 2006-2011 ökade den del av skolpengen som går till lokaler i 140 kommuner. Hur kommer Strängnäs ut i redovisningen? Tyvärr på en mycket vanhedrande trettondeplats. Under de aktuella åren har lokaldelen av skolpengen ökat med 7% samtidigt som undervisningsdelen minskat med lika mycket. Det är förstås mycket allvarligt och en utveckling som måste brytas. Skolans viktigaste resurs är inte dess lokaler utan dess lärare. Har vi många kompetenta och väl motiverade lärare på plats finns den grundläggande förutsättningen för att vi ska kunna höja kunskapsresultaten.

Den organisationsförändring vi beslutade om i september 2011 syftade just till att styra mer resurser till lärare och mindre till lokaler. Vi såg det som nödvändigt att bryta den utveckling som pågått i Strängnäs under hela 2000-talet. Våra grundskolor hade tappat var tredje elev till fristående skolor samtidigt som inte en enda kommunal skola lades ned (Karinslundsskolan lades i malpåse under en kortare tid). Detta gjorde att vårt lokalutnyttjande var anmärkningsvärt lågt. Följden blev höga hyror per elev samtidigt som de fristående alternativen blev överkompenserade då de skulle erhålla samma hyra per elev som vi gav till de kommunala grundskolorna. En i längden ohållbar situation hade uppstått och vi såg det som helt oansvarigt att bygga nya skollokaler.

Nu måste vi fortsätta att arbeta med hur vi utnyttjar våra (skol)lokaler på bästa sätt. Vi måste våga pröva att låta andra kommunala verksamheter komma in i våra lokaler på sätt som liknar hemtjänstens placering på Paulinska skolan. Det är vår skyldighet att försöka ta tillvara alla de koncernfördelar som vår kommunala organisation har möjlighet att utverka.

Lägg inte allt i knät på skolan

"Lägg inte allt i knät på skolan". Så lyder rubriken på en utmärkt krönika som P J Anders Linder skrev i SvD i början av december. Linder konstaterar inledningsvis något som alla sansade utbildningspolitiker borde kunna ställa upp på. Den borgerliga regeringen har genomfört en rad välbehövliga skolreformer som syftat till bättre arbetsro och förbättrade resultat. Det har handlat om ny lärarutbildning, nytt betygssystem, ny skollag och meritpoäng för bildningsämnen på gymnasiet. Genomslaget för dessa reformer, med undantag för meritpoängen som infördes under första mandatperioden , har ännu inte kunnat avläsas. Betänk då att reformerna genomförts under 2010 och 2011.

Vad Linder vill sätta fingret på är hur stort genomslaget för skolreformer kan bli ett samhälle som i övrigt har en så tillbakalutad syn på kunskap som vi har i Sverige. Betänk att en 18-åring har tillbringat ungefär 10 procent av sitt liv i skolan. Vilken inställning det finns till utbildning och lärande under de övriga 90 procent kommer att vara helt avgörande. Om kulturen i övrigt glorifierar kändisar som knappt kan läsa, ja då får skolan ett mycket svårare uppdrag. Det finns något paradoxalt i att det i en tid då vi mer än någonsin talar om kunskapssamhället och att Sveriges möjligheter ligger i produkter och tjänster med ett stort kunskapsinnehåll, i en sådan tid har vi ofta idoler som inte alls är särskilt bildade eller utbildade. Vi får alltid höra budskapet om utbildning som lösning på alla problem men begreppet har inflaterats och vi står inför följande, väl sammanfattat av Per Sonnerby på Expertgruppen i offentlig ekonomi: "Allt fler studenter med allt sämre förkunskaper verkar studera allt färre timmar under allt fler år".

Vi behöver få momentum i en bred svensk (ut)bildningsrörelse för att beslutade skolreformer ska få avsedd effekt. Låt oss börja nu!

Replik publicerad

Fick idag denna replik publicerad i Ekuriren:

Nicklas Keyser från Lärarnas Riksförbund antyder att det är närheten till Stockholm som förklarar Strängnäs kommuns höga placering (plats 17) i Sveriges kommuners lärarlöneliga. Följande kommuner ligger alla i Stockholms län och har en placering bakom Strängnäs: Nacka, Salem, Lidingö, Danderyd, Stockholm, Vaxholm, Upplands-Bro, Järfälla, Vallentuna, Upplands-Väsby, Norrtälje, Sundbyberg, Österåker, Botkyrka och Nynäshamn. Källan är Lärarförbundets undersökning Bästa skolkommun.