Debattartikel publicerad

Fick igår den här debattartikeln publicerad tillsammans med fyra kamrater:

Folkpartiet är Strängnäs kommuns liberala parti. Liberalismens utgångspunkt är den enskilda människan bästa, hennes frihet och möjligheter att utvecklas och göra sina egna livsval. I ett liberalt samhälle är alla jämlikar – men inte lika. Vi har alla ett personligt ansvar för att dessa fri- och rättigheter omfattar alla. Liberalismens idéhistoria har djupa rötter och har till stor del format vårt nutida samhälle. Det är liberaler som har lagt grunden för mycket av det vi idag tar för givet som åsikts-, yttrande- och tryckfrihet, samt de mänskliga rättigheterna. Demokratin och den allmänna rösträtten drevs fram av liberaler. Jämställdhet har alltid stått högt på liberalernas agenda. Vi ska känna stolthet över denna historia men också vara medvetna om att de här framgångarna aldrig är vunna en gång för alla. De måste ständigt återerövras och levandegöras.

I Strängnäs kommun är det vi liberaler som ständigt står upp för de mänskliga rättigheterna och värnar ett öppet och tolerant samhälle. Vi vet nämligen att dessa värden hotas av krafter som ropar på stängda gränser och en uppdelning i ett vi och ett dem. Liberaler kommer alltid att bekämpa sådana tendenser. Vi vill verka i en kommun som står upp för mångfald och som bejakar den globaliserade värld vi nu lever i.

Vår kommun ska växa varje år men samtidigt behålla sin särart med de olika tätorterna som har sina unika egenskaper. Genom ett nytt Resecentrum och dubbelspår till Stockholm kommer vi att bli mer integrerade i Sveriges främsta tillväxtregion. De boende i vår kommun ska erbjudas en mycket god kommunal service där valfrihet för brukaren är en självklarhet. Vi ska ha förskolor, skolor och en omsorg om de äldre och mest utsatta som är bland de bästa i landet. Vi ska vara en kommun som tar ansvar för att kommande generationer får goda livsförutsättningar. Miljö- och hållbarhetsfrågorna har därför en central roll i ett folkpartistiskt grönt Strängnäs.

Den enskilt största satsningen vi vill genomföra är på barnen och skolan. För att säkerställa att de resultatlyft som skett i våra grundskolor blir permanenta måste vi långsiktigt trygga försörjningen av mycket duktiga lärare i grundskolan och på gymnasiet. Folkpartiet går därför till val på att ge de kommunalt anställda lärarna ett lönelyft på 3000 kronor per månad. De fristående skolorna får en motsvarande höjning av sin elevpeng. För att finansiera denna reform behöver kommunalskatten höjas med 30 öre. Detta är också ett led i att säkerställa en hållbar kommun från ett finansiellt perspektiv.

En röst på Folkpartiet i kommunvalet 2014 är en röst på en liberal, öppen, tolerant och grön kommun som bejakar mångfald, hållbarhet, välfärd och ytterligare stärker skolan.

 

Fredrik Lundgren

Margaretha Furustrand

Anders S Svenson

Birgitta Wennerberg

Jan Rudengren

 

Folkpartiets fem första namn på fullmäktigelistan i valet i september

 

Debattartikel publicerad

Fick idag denna artikel publicerad:

"En ansvarstagande kommunpolitiker har till uppgift att väga olika intressen och olika kommundelars behov mot varandra. Det går inte att bara företräda ungdomarna, pensionärerna, gymnasterna, villaägarna eller invånarna i ett visst geografiskt område. Skulle kommunpolitiken vara uppbyggd så skulle den snart leda in i ett kaos där ingen vill ta ansvar för helheten.

Min viktigaste uppgift som kommunalråd är att säkerställa att alla medborgares intressen blir beaktade för att sedan väga ihop dessa till ett beslut som för hela kommunens utveckling framåt. Detta borde vara självklart men i Strängnäs kommun har vi något så märkligt som ett parti som bara bryr sig om en enda kommundel. Jag tänker förstås på Mariefredspartiet som i sina stadgar skriver: ”Partiet vänder sig i första hand till invånarna i Mariefred med omnejd.” Det enda som är viktigt för detta parti är att det går bra för Mariefred. Hur kommunen i övrigt mår är av ringa betydelse.

Mariefredspartiet är ett parti som ständigt talar om vikten av medborgardialog och demokratisk fördjupning men som i sin grundläggande konstruktion är ett särintresse för en avgränsad kommundel. En röst på Mariefredspartiet är därför en röst för att splittra och ställa kommundelar mot varandra. Det är min förhoppning att mariefredsborna bryr sig om alla medborgares väl i vår kommun och att man i valet till hösten inte lägger en enda röst på detta parti.

En röst på Folkpartiet Liberalerna är en röst för hela Strängnäs kommuns utveckling."

Insändare publicerad

Fick igår in den här insändaren i Ekuriren:

"I Dagens Nyheter fanns den 2 februari en utmärkt debattartikel skriven av Lars Strannegård, professor vid Handels i Stockholm. Strannegård är, liksom de flesta i Sverige, djupt bekymrad över de svenska elevernas sjunkande kunskapsresultat, senast manifesterat i Pisaundersökningen. Bland många orsaker till det dramatiska fallet ser artikelförfattaren en som särskilt värd att lyfta fram – lärarnas avprofessionalisering som ett resultat av att man fått en rad arbetsuppgifter som inte har med själva lärandet att göra. Det gäller nu att återföra lärarna till att syssla med det som de är utbildade för, nämligen att få unga människor att lära sig en massa om världen och på så sätt göra dem till upplysta medborgare och efterfrågad arbetskraft.

När elever inte lär sig det de borde handlar det ytterst sällan om rent kognitiva brister. Det är istället en rad psykosociala faktorer runt eleven som gör att hen inte förmår hantera skolvardagen och lektioner på ett sätt som vi förväntar oss. I det läget kan det inte vara lärarens uppgift att försöka bringa reda i allt som stör inlärningssituationen. Det kan inte heller vara lärarens uppgift att hantera allt från problem med kopiatorn till rastvakteri.

Med förebild från Frankrike kan man eventuellt tänka sig elevvårdsenheter som har till uppgift att stödja och hjälpa elever, avlasta lärare och sköta direktkommunikation med föräldrar. Vi kommer nu i Strängnäs undersöka möjligheterna att ,inom rådande nationella regelverk för skolan, hitta organisatoriska lösningar som möjliggör för lärare att utöva sin profession - nämligen att undervisa."

Replik publicerad

Fick idag, tillsammans med Jens, Tord och Terese, in den här repliken i tidningen:

"Rubriken ”M i Strängnäs längtar efter inflytande” ger intryck av att insändaren handlar om ett parti som ägnar sig åt självrannsakan och ödmjukt frågar sig varför man fick mer än 1500 färre röster i kommunvalet i Strängnäs 2010 än man fick i riksdagsvalet från Strängnäs valkrets. Så är dock inte fallet. Moderaterna i Strängnäs fortsätter i samma banor som tidigare. Man gör allt man kan för att svartmåla en kommun som det senaste året bl a hamnat på kommunplats 23 i den riksomfattande Nyföretagarbarometern med 126 nystartade företag under första halvåret, presterat de bästa skolresultaten i länet för åk 9, gjort en framgångsrik jobbsatsning för kommunens arbetslösa, renoverat förfallna skollokaler för 100 miljoner, vänt Sevab från ett förlusttyngt bolag till ett som i år ser ut att ge en vinst på 20 miljoner och byggt en ultramodern idrottsplats i Mariefred och en förskola i Åker som ligger längst fram vad gäller energi- och miljöanpassning. Vi tror inte strängnäsborna känner igen sig i Moderaternas verklighetsbeskrivning. Om ni Moderater längtar efter inflytande, börja då med att ge en korrekt bild av hur vår fantastiska kommun ser ut och har utvecklats de senaste åren."

Debattartikel publicerad

Fick i torsdags in den här artiklen i Ekuriren:

Sverige måste regeras efter valet

Debatt 

Ofattbart att Socialdemokraternas utspel i regeringsfrågan fått ett så bestämt avvisande från Folkpartiet .

Relaterat

Triangulering, mittenextremism, kampen om medelklassen – vi känner alla till begreppen som statsvetarna använder sig av för att beskriva det svenska politiska landskapet och hur partierna agerar för att vinna väljare. Det är i mitten kampen avgörs varför de fyra regeringspartierna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet i de stora övergripande politiska frågorna landar på i stort sett identiska positioner. Det främsta uttrycket för denna logik är Socialdemokraternas hantering av det femte jobbskatteavdraget där man kritiserar regeringen för införandet men sedan inte är beredd att riva upp det om man hamnar i regeringsställning. I en sådan här politisk miljö blir avsaknaden av ideologisk debatt påtaglig och regeringens främsta argument för varför man bör bli återvald handlar om sättet att sköta statsfinanserna i en orolig omvärld och den efter sju år omvittnade regeringsdugligheten.

På sakpolitikens områden är det sedan 2006 inom skolan det största reformarbetet gjorts nationellt, vilket var helt nödvändigt. Jan Björklunds omdaning av skollagen, kursplaner, betygssystem och lärarutbildningen är den mest omfattande sedan 1842 och i dag verkar alla partier ha accepterat de bärande delarna. Debatten på skolans område, liksom kring vården, kommer i valrörelsen i stället att handla om det ska vara tillåtet med vinster. De sex mittenpartierna har här samma uppfattning vilken inte verkar vara i samklang med den allmänna opinionen som delar Vänsterpartiets inställning.

Den allvarligaste konfliktdimensionen i svensk politik kommer de närmaste åren inte att handla om skolan, vården, jobben, miljön och skatterna utan om vi vill ha ett öppet, tolerant och anständigt samhälle. Här kommer hotet från Sverigedemokraterna som i dag kan vara Sveriges tredje största parti. Ansvaret vilar tungt på de sex mittenpartierna att ständigt ta debatten och markera tydligt hur ett humant Sverige ser ut.

Mot denna bakgrund är det för mig ofattbart att Socialdemokraternas utspel i regeringsfrågan fått ett så bestämt avvisande från Folkpartiet. När partisekreterare Nina Larsson benämner det i termer av ett klavertramp blir jag mycket fundersam. Tvärtom är det ett faktum att om man går igenom politikområde för politikområde finner man ytterst marginella skillnader mellan liberaler och socialdemokrater. Lyssnar man på kommunala och landstingsföreträdare finner man att det på flera håll går mycket bra att regera ihop med socialdemokraterna. Det här landet måste trots allt regeras efter valet och varför redan nu utesluta ett alternativ med en majoritetsregering som skulle ha alla möjligheter att tjäna Sverige väl?

Fredrik Lundgren (FP)

Kommunalråd i Strängnäs

Insändarsvar publicerat

Fick idag detta svar publicerat i tidningen:

"I Strängnäs kommun går var tredje elev på grundskolan i en friskola. När man ska bedöma Strängnäs som skolkommun är det rimligt att deras elever, deras personal och deras resultat finns med i underlaget. Min erfarenhet är också att friskolorna i högsta grad påverkas av vilken skolpolitik som förs. Det märks bl a när elevpengens storlek och salsaresursens andel av denna ska bestämmas. Vi är från majoritetens sida glada över att i kommunen ha fem väl fungerande friskolor som ger eleverna en gedigen utbildning och levererar höga resultat.

Kunskapsresultaten för Strängnäs som skolkommun har det senaste året förändrats på följande sätt. Meritvärdet (=betygen) har ökat från 203 till 218 (i riket 213) och andel behöriga till gymnasieskolan har ökat från 84 till 92% (i riket 88%). Resultaten har förbättrats både för de kommunala och de fristående huvudmännen. Vi ser detta som en stor framgång för våra elever och vår hårt arbetande skolpersonal och hoppas att alla skolintresserade medborgare delar vår glädje."

Matematik

Har varit på matteträff i det nätverk med sex andra kommuner som vi ingår i. Detta är ett projekt som SKL (Sveriges kommuner och Landsting) dragit igång och som går ut på att politiker, förvaltningsledning, rektorer och mattelärare från ett antal kommuner träffas regelbundet för att dryfta styrnings- och ledningsfrågor som i förlängningen kan leda till bättre matteresultat hos våra elever. Det är givande att få ta del av hur man arbetar i andra kommuner samtidigt som vi kan konstatera att Strängnäs ligger ganska långt framme på flera områden.

Det jag särskilt fäste mig vid den här träffen var två matteutvecklare från Österåkers kommun som genom egna observationer ute på kommunens olika grundskolor sammanfattat de framgångsfaktorer som leder till bättre matteresultat. Det särskilt intressanta var att de kommit fram till dessa faktorer oberoende av varandra. Vilka är de då? Jo:
1) Varierad undervisning - att få till stånd en varierad undervisning, d v s ett lektionsinnehåll som blandar olika arbetsformer.
2) Ämnesdidaktisk fortbildning - att få till stånd en regelbunden matematikdidaktisk lärarfortbildning.
3) Diagnosplan - att få till stånd en kommungemensam diagnosplan och att etablera en process för denna i alla arbetslag.
4) Gemensam rättning av nationella prov - att få till stånd en gemensam rättning av de nationella proven, i samarbete inom arbetslagen.
5) Ämnesbehöriga lärare - att öka andelen behöriga matematiklärare.

Det finns, vad jag vet, även gott stöd i forskningen för att dessa faktorer är betydelsefulla men de tål att understrykas flera gånger. Det är min ambition att vi i Strängnäs målmedvetet ska arbeta med dessa framgångsrecept.