Debattartikel publicerad

Fick idag, tillsammans med kollegorna i Koalitionen, in den här debattartikeln om barnsjukvården i södra länsdelen:

Debatten kring barnsjukvården i den södra länsdelen har pågått en längre tid. Som förtroendevalda landstingspolitiker är vår självklara utgångspunkt att det måste finnas en fungerande barnsjukvård i hela Sörmland, inklusive den södra länsdelen. Vi ser och hör samtidigt den oro och otrygghet som uttrycks av föräldrar till barn i Nyköping med omnejd.
Inledningsvis är det viktigt att tydliggöra att den akuta vården för barn i Nyköping alltid är öppen via lasarettets akutmottagning. Där finns personal, dygnet runt året runt, som vid akuta sjukdomstillstånd eller olyckor kan ge våra barn vård och hjälp. Vid Nyköpings lasarett finns även en dagvårdsavdelning för barn som är öppen dagtid till klockan 21.00. På dagvårdsavdelningen skrivs barnen in för lättare vård. Om behov finns av vård över natten bokas man in på sjukhuset i Eskilstuna där slutenvårdplatser för barn finns.

Sedan slutenvårdplatserna för barn vid Nyköpings lasarett stängdes 2005 har barnmedicinen gjort betydande framsteg. Det är en mycket positiv utveckling som gör att vården idag kan bota och lindra även fall där det så sent som för tio år sedan inte fanns samma möjligheter. För att personal ska kunna hålla sig ajour med utvecklingen krävs dock relativt stora enheter, det vill säga att kliniken möter ett tillräckligt stort antal barn per diagnos. Svårigheterna att öppna slutenvårdsplatser på Nyköpings lasarett är med andra ord inte ekonomiskt betingade utan grundar sig på en oro att kvaliteten på vården kan komma att ifrågasättas då antalet barn i Nyköping, Oxelösund, Trosa och Gnesta ligger på samma nivå som 2005.

Vi ser den oro och stress som finns i att som förälder tvingas åka med ett sjukt barn vägen mellan Nyköping och Eskilstuna för att få tillgång till specialistvård över natten. Vi har tagit kontakt med den politiska ledningen i Region Östergötland med ambitionen att teckna ett avtal om tillgång till slutenvårdsplatser för barn vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Detta skulle ge föräldrar valmöjligheter och ett i många fall närmare alternativ när det är bråttom. Utöver detta är vi beredda att stötta barnkliniken i Nyköping i deras arbete med att utveckla och modernisera barnsjukvården. Det kan till exempel handla om mobila lösningar som erbjuder vård direkt i barnets hemmiljö.
Som medborgarförträdare är det vårt ansvar att organisera landstingets resurser utifrån principerna patientsäkerhet, tillgänglighet, kvalitet och en jämlik sjukvård. Vi tror samarbete, moderna lösningar och flexibilitet är vägen framåt för att säkerställa den högkvalitativa sjukvård som barnen i den södra länsdelen naturligtvis har rätt till.

Åsa Kullgren (S)
Mattias Claesson (C)
Fredrik Lundgren (FP)
Ann-Sofie Jacobsson (MP)

Debattartikel i SvD publicerad

Fick igår den här debatartikeln publicerad i Svenska Dagbladet:

Vi känner alla av de enorma krafter som nu stöper om vår värld. Samhällsvetarna försöker fånga in dessa förändringar i ord som digitalisering, urbanisering och globalisering och den tyske sociologen Ulrich Beck beskriver det som att vad vi nu bevittnar är upplösningen av industrisamhällets livsformer. Vi vet samtidigt att många av de yrken som idag är väletablerade inom några decennier kommer att ha ersatts av datorer och robotar. Detta postindustriella samhälle skapar oro (får jag behålla jobbet och vad ska barnen försörja sig på?) men ger samtidigt enorma möjligheter att skapa välstånd, fler tjänstejobb, ökad global jämlikhet och en hållbar global civilisation. De politiska partier som lyckas beskriva, förklara och formulera en väg framåt i denna komplexa och fragmenterade värld kommer att ha en central plats i samhällsdebatten. 

Den svenska partipolitiken är sedan dess tillkomst orienterad efter industrisamhällets konfliktlinjer med en traditionell höger- vänsterskala. Politik handlar då i huvudsak om en motsättning mellan skatternas storlek och välfärdsstatens omfattning och mellan statens makt kontra marknadens. Detta sätt att förstå de verkliga konflikterna i ett postindustriellt samhälle leder oundvikligen fel. Vad vi istället ser är en kraftig gravitation mot mitten i svensk politik där alla partier omfamnar välfärdsstaten och inser att den kräver ett samlat skattetryck på omkring 50% av BNP. Det finns sedan bara små nyansskillnader kvar kring skattestruktur och vilka välfärdsreformer som är mest angelägna. Den hävdvunna konfliktlinjen är därmed delvis upplöst, trots partiernas ibland desperata försök att hålla den vid liv med en föråldrad retorik kring skattehöjare, bidragskramare och välfärdsslaktare. Moderna väljare börjar få allt svårare att känna igen sig i den typen av konstruerade och överdrivna motsättningar.

Har vi då närmat oss det konfliktfria samhället? Inte på något sätt! Vad vi i stället ser konturerna av nu är en helt ny konfliktdimension som kommer att bli allt mer framträdande. Statsvetarna ger den olika benämningar men den handlar i grunden om å ena sidan värnandet av det nationella och traditionella, å andra sidan bejakandet av globalisering, migration, mångkulturalism och minoriteters rättigheter. Till detta kommer de i bokstavlig mening livsavgörande miljö- och hållbarhetsfrågorna. Sätter man på sig dessa nya glasögon kommer man att inse svårigheterna med att bara orientera sig efter en traditionell höger- vänsterskala. Sveriges stora utmaningar och interna konflikter kommer framöver att i stor utsträckning befinna sig på denna nya konfliktkarta. Vi ser redan nu hur det både inom och mellan partier uppstår spänningar och motsättningar som inte går att förstå med den gamla kompassen i handen. 

Alla partier ställs därför inför den svåra uppgiften att förhålla sig till denna nya värld som växer fram. Man måste både ompröva sina politiska program och vilka former för samarbete man ska söka sig. När det gäller formerna ser vi efter valet förra året ett helt nytt mönster och politiskt klimat i många av landets kommuner. Idag styrs runt 100 kommuner med blocköverskridande koalitioner. Det är mer än var tredje kommun och vittnar om att industrisamhällets blockpolitik passerat sitt bäst före-datum. Det är i kommunerna, med ansvar för medborgarnas vardagsbekymmer som skola, vård och omsorg som man nu lyckats hitta de moderna samverkansformer vilka fortfarande verkar ljusår borta för flera av de ledande nationella politikerna. Slagorden från blockpolitikens främsta dagar klingar allt mer ihåligt för en väljare och en lokal beslutsfattare som fångat upp den nya tidens utmaningar och vad som krävs för att hantera dessa. Folkpartiet bör därför redan nu göra klart att vi avser att gå till val 2018 som ett självständigt socialliberalt parti och därefter söka maximalt genomslag för våra idéer. Låt Folkpartiet bli den politiska kraft som verkligen visar vad vår tid kräver av politiska lösningar och politiskt ledarskap!

Fredrik Lundgren (Fp)
Hälso- och sjukvårdslandstingsråd i Sörmland

Insändare publicerad

Fick idag denna insändare publicerad i Ekuriren:

Alex Voronov har varit på boksläpp i Gnesta och skriver med anledning av detta en välformulerad krönika i lördagens Ekuriren. Rubriken är uppfodrande och vågad: "Älska kommunen". Krönikan handlar om kommunerna och hur väl de, på det stora hela, fungerar. Krönikan avslutas med:

"Ett bestående intryck av boken är att Kommunsverige är en stor, mångfasetterad men i allt väsentligt välfungerande apparat som styr över och levererar tjänster till medborgare som på det hela är rätt nöjda. Det glöms lätt bort i en offentlig diskussion som fokuserar problem och ofta ger kommunerna dåligt rykte."

Jag delar helt Voronovs bedömnning och efter att under en månad ha försökt sätta mig in i sekundärkommunen landstinget Sörmlands komplexa verksamhet har jag fått samma bild. Det sker för att bara nämna några insatser ungefär 300000 läkarbesök, 40000 vårdtillfällen, 180000 röntgenundersökningar och 3000 förlossningar på våra tre somatiska sjukhus under ett år. Ett fåtal av dessa möter inte de krav en patient har rätt att ställa men den helt övervägande delen håller en hög kvalitet med ett professionellt och engagerat bemötande av vår personal. Våra medarbetarundersökningar visar att en bra bit över 80% av personalen trivs på sin arbetsplats och skulle rekommendera den för annan vårdpersonal. Hur är det, när vardagen i vården - både för patienter och personal -ser ut på detta sätt möjligt att få en helt annan och mindre smickrande bild av landstinget att sätta sig hos sörmlänningen i gemen? Jag tror det beror på flera faktorer. Vi har från landstingets sida varit dåliga på att berätta om allt det fantastiska arbete som varje dag utförs på våra enheter. Vi är också helt öppna med att rapportera om de få misstag som begås. Vi tror att detta på sikt leder till en ökad patientsäkerhet och ett förbättrat förtroende för våra verksamheter. Samtidigt blir varje sådan rapport en nyhet och mediekonsumenten kan få en skev bild av hur vanligt det är med till exempel felbehandlingar. Jag lämnar i övrigt till varje läsare att bedöma om man från sina nyhetskanaler tycker sig få en så nyanserad bild av den sörmländska vården som varje sörmlänning har rätt att kräva.

 

Fredrik Lundgren (Fp)

Nytillträtt hälso- och sjukvårdslandstingsråd

Insändare publicerad

Fick igår den här insändaren publicerad:

De värsta farhågorna ser nu ut att besannas. Det kommer att bli en sänkning av elevpengen, både på förskolan och grundskolan! 23 miljoner ska sparas och den reala minskningen på elevpengen blir runt 3% vilket kommer att slå stenhårt mot verksamheter som redan är ansträngda till det yttersta. Vi ser en stressig arbetsmiljö och som en konsekvens av denna sjukskrivningstal för personalen som är helt oacceptabla. Barnen får inte den trygga och lärande miljö som de har rätt till och detta drabbar förstås främst de barn som har de allra största behoven. Moderaterna fullföljer en klassisk högerpolitik där man trots ett högt tonläge i valrörelsen om att värna kärnverksamheterna nu sänker förskolan och skolan. Tyvärr har man fått Socialdemokraterna med sig på detta. Folkpartiet står alltid upp för välfärdsstaten och föreslår därför en skattehöjning med 30 öre för att inte våra barn ska behöva drabbas av Moderaternas nedskärningar på några av våra viktigaste samhällsinstitutioner. Det är allvar nu. Ett antal barn kommer att fara illa. Rusta inte ned förskolan och skolan!

Insändare publicerad

Fick i tisdags den här insändaren publicerad:

"I början av hösten hade jag som kommunalråd förmånen att få välkomna de första flyktingarna till asylboendet på Mälarblick. Vi hade från kommunens sida försökt bygga upp en organisation som skulle underlätta mottagandet och även fullgöra våra skyldigheter vad gäller skolgång för de barn som önskar sådan. De tjänstemän som arbetat med dessa frågor har gjort ett jättebra jobb och bör få ett erkännande för detta. Ett stort tack går även till personalen på Mälarblick med Anders och Sheila i spetsen. De allra största och mest beundransvärda insatserna har dock gjorts av vanliga strängnäsbor som visat en enorm öppenhet, vänlighet och givmildhet gentemot våra flyktingar. Man har inte bara skänkt mycket kläder utan har på en mängd olika sätt visat det som Fredrik Reinfeldt uppmanade oss att göra i somras - nämligen att öppna våra hjärtan. Jag är full av beundran för de många människor i Strängnäs som med ett stort ideellt engagemang velat visa att dessa flyktingar, där många kommit från ofattbart vidriga förhållanden, ska känna sig välkomna till Strängnäs och Sverige. Det var heller inte utan anledning Strängnäs för ett tag sedan omnämndes i Sveriges Radio som ett gott exempel på en kommun som försökt ge flyktingar på ett asylboende ett värdigt mottagande. Det finns dock ingen anledning att idealisera situationen när man lever som asylsökande. Det har förekommit några små incidenter på Mälarblick men inte fler än vad som kan förväntas när mer än 200 människor ska försöka leva ett liv tillsammans på en liten yta. Våra flyktingar genomför nu intervjuer med Migrationsverket och kommer att få besked om de får stanna i Sverige eller inte. Oavsett vad som händer med dessa individer framöver kommer de säkert att komma ihåg sin första tid i Sverige, nämligen den i Strängnäs, som en mycket bra tid där de träffade många generösa människor. Jag är stolt över att bo i Strängnäs. Tack alla fantastiska strängnäsbor som engagerat sig i denna fråga. Ni har placerat Strängnäs på den globala humanitära kartan."

Insändare publicerad

Fick idag den här insändaren publicerad i Strängnes tidning:

Det tog bara en dryg månad så fick strängnäsborna reda på vad Moderaternas valbudskap om att ”vi är ett nytt glatt gäng som lyssnar på medborgarna, värnar ekonomin, betalar av på kommunskulden och satsar på skola, vård och omsorg” egentligen betyder. Man har nu blivit tvungen att konkretisera sina löften och presenterade i veckan sitt förslag till budgetramar för nämnderna till nästa år. Trots att man budgeterar ett nollresultat och därmed omöjliggör avbetalningar på kommunskulden kommer vi att få se allvarliga försämringar på förskolans och skolans område. För att bara bibehålla dagens kvalitet skulle Barn- och utbildningsnämnden behöva 50 miljoner extra nästa år. Man får 27. Detta kommer, befarar vi folkpartister, att leda till en sänkning (!) av elevpengen. Skulle så bli fallet kommer alla barn att bli förlorare men värst drabbas de barn som har störst behov. Vi känner också en stor oro över att enskilda skolor, både kommunala och fristående, inte kommer att överleva med en sänkt elevpeng. Lärarnas rättmätiga lönekrav, torgförda av Folkpartiet, är förstås bara att glömma med Moderaternas budget.

Vad vi nu bevittnar är en budget som bär de gamla Moderaternas signum. Vi hade hoppats att de nya Moderaterna verkligen var villiga att stå upp för våra elever, lärare och barn med särskilda behov. Så var tyvärr inte fallet. Frågan som kvarstår är: hur kan Strängnäs socialdemokrater ställa sig bakom denna nedmontering av kommunens mest centrala välfärdsuppdrag?

Replik publicerad

Fick idag denna replik publicerad:

Det är sällan man föräras en hel ledare i Ekuriren men det har hänt en gång tidigare. Det var i juni 2011 med anledning av att jag skrev ett öppet brev till det riskkapitalbolag som då ägde John Bauer-gymnasierna. Jag ställde ett antal kritiska frågor om långsiktigheten i deras ägande som inte besvarats tidigare. Dagen efter kom ledaren med rubriken ”Lundgren har gått vilse”. Två år senare gick, som vi vet, John Bauer i konkurs. På samma sätt som ledaren då hade fel i sin analys har man fel nu.

En kommunal skolpolitiker har att se till alla elevers intressen och rätt till en bra utbildning. Strängnäs kommun är den tredje friskoletätaste kommunen i landet och 34% går på en fristående skola. Vi är glada över att kunna erbjuda våra barn och föräldrar ett brett utbud av både (icke vinstdrivna) privata skolor och kommunala skolor. Vårt ansvar är att hitta en optimal resursfördelningsmodell som gör att alla elever får en så bra utbildning och så lika förutsättningar som möjligt . År 2009 var meritvärdet i kommunen 208. År 2013 var det tio enheter högre och betydligt högre än genomsnittet i landet (213). Vi har en skolstruktur där friskolorna i kommunen fångar upp elever från mer studievana hem. Vi arbetar nu med att både bidra till att lyfta alla våra skolor ytterligare men vill även få en mer heterogen elevsammansättning.

Folkpartiet går till val på att höja lärarlönerna med i genomsnitt 3000 kr i månaden. Vi gör detta för att våra barn ska få tillgång till de allra bästa lärarna i landet. Hur detta ska kunna åstadkommas utan att skatten höjs med 30 öre har ännu ingen, vare sig politiska motståndare eller ledarredaktioner, lyckats svara på.