Gick på seminariet "Vägar till skolframgång - vad säger forskningen?" som leddes av Daniel Sundberg, skolforskare vid Linnéuniversitetet. Syftet med seminariet var att ge en bild av vad som inom forskningen visat sig vara viktiga faktorer för att förstå, förklara och förändra skolverksamheters resultat. Materialet bestod bl a av Skolverkets forskningsöversikt "Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?"
Inledningsvis tog vi del av statisitk kring tillståndet i svensk grundskola. Den säger bl a:
1) Resultaten har försämrats inom matematik, naturvetenskap och läsförståelse de senaste 15 åren.
2) Kunskaperna i engelska verkar ha förbättrats.
3) Betygsutvecklingen 1997-2007 pekar stadigt uppåt vilket i ljuset av punkt 1) talar för en omfattande betygsinflation.
4) Spridningen i resultat mellan olika skolor har ökat sedan 1998.
5) En majoritet av eleverna trivs i skolan.
6) Elevernas inflytande över arbetssätt, innehåll, läxor och prov har ökat.
7) 33% av flickorna upplever stress i skolan medan siffran för pojkar är 15%
Hur ser då förklaringarna till de dåliga kunskapsresultaten ut?
Det är fortfarande så att social bakgrund är en huvudförklaring till framgång i skolan. Här kan man se att skolan inte fullt ut lyckas med sitt kompensatoriska uppdrag. I Strängnäs visar det sig att 65% av eleverna på friskolor har minst en förälder med högskoleutbildning medan motsvarande siffra på de kommunala skolorna är 41%. Det ger vissa skillnader i utgångsläge!
Det visar sig att förskolevistelse har positiva effekter för barns prestationer i skolan. Detta gäller inte bara kognitiva förmågor utan även sociala och emotionella. Förskolan blir särskilt viktig för "resursfattiga" familjer.
Lärarens betydelse för hur mycket eleverna lär sig kan inte överskattas. Det visar sig att runt 30% av resultatskillnader kan förklaras av lärare och undervisning. De förmågor som är viktiga hos läraren är: a) att kunna sitt ämne. Genom att ha en djup förtrogenhet med sitt ämne blir läraren inte styrd av ett läromedel utan kan göra utvikningar och fördjupningar utifrån de situationer som uppstår.
b) didaktisk kompetens. Det räcker inte med att kunna sitt ämne. Man måste kunna lära ut det också.
c) relationell kompetens. Förmågan att skapa förtroendefulla relationer och en känsla av att jag som lärare vill dig väl och att du därför bör lära dig de här materialet som vi nu ska gå igenom.
d) ledarkompetens. Handlar om att upprätthålla ordning och föra en grupp individer mot ett förutbestämt mål. Gäller också förmågan att återkoppla till tidigare undervisning och ge snabb feedback.
Som ni ser är det inga stora nyheter som framkom under det här seminariet men det kan vara bra att påminnas om de här sakerna och få dem presenterade i ett lämpligt sammanhang.
