Debattsvar publicerat

Fick idag, tillsammans med tre ledamöter i nämnden, in den här artikeln i Strängnes tidning:

"Per Engkvist, representant för något som heter Föräldranätverket för Strängnäs skolor, är en engagerad förälder som vill att Finningeskolan, Vasaskolan och Tosteröskolan görs om till F-6-skolor. Det är en mycket dålig idé av skäl som vi från majoriteten berättat om många gånger. Vi har som politiker att ta ansvar för alla barn i kommunen och ta hänsyn till skolor i alla kommundelar . Detta är anledningen till att inget politiskt parti tagit ställning för alternativ 2 i den kommande folkomröstningen. Vi har från majoritetens sida argumenterat för alternativ 1 ända sedan september 2011 och räknar med att oppositionen, även om vi inte hört något ifrån dem, har samma uppfattning. Om så inte vore fallet är det hög tid att tala om detta för väljarna nu. Så länge väljarna inte hör något annat kan de räkna med att alla ansvarstagande politiska partier står bakom alternativ 1 (F-3+4-9).

 

Fredrik Lundgren (Fp)

Torbjörn Johansson (S)

Hugo Rundberg (C)

Birgitta Bäck (Mp)

 

Ledamöter av Barn- och utbildningsnämnden i Strängnäs"

Replik publicerad

Fick idag, tillsammans med tre ledamöter i nämnden, denna replik publicerad i Strängnes tidning.

Svar till Nicklas Keyser Lärarnas Riksförbund

Enligt Lärarförbundets senaste ranking ligger Strängnäs på plats 17 bland landets 290 kommuner när det gäller lärarlöner. Vi tycker detta är en hedervärd placering men skulle naturligtvis vilja betala våra fantastiska lärare betydligt bättre. Detta är dock inte möjligt utan att staten går in med särskilda resurser för detta ändamål.

Budgetläget inför 2014 ser, i Strängnäs likväl som i övriga kommuner, mycket ansträngt ut varför vi i dagsläget tyvärr inte ser några möjligheter att göra några särskilda satsningar för någon kommunalt anställd yrkesgrupp. Vi arbetar från majoritetens sida ständigt med åtgärder för att kunna föra mer resurser till lärarna och mindre till våra lokaler. Den beslutade omorganisationen av grundskolorna i Strängnäs stad är den enskilt största insatsen på detta område. Vi skapar härmed förutsättningar för att framöver kunna höja lärartätheten och/eller lärarlönerna. Det gäller alltså att rösta för alternativ A (F-3+4-9) den 9 juni. Det är en röst inte bara för våra barns bästa utan även för att kunna ge våra lärare de resurser de så väl behöver.

 

Fredrik Lundgren (Fp)

Torbjörn Johansson (S)

Hugo Rundberg (C)

Birgitta Bäck (Mp)

Ledamöter av Barn- och utbildningsnämnden i Strängnäs

Debattartikel publicerad

Fick idag, tillsammans med tre andra ledamöter i BUN, in nedanstående debattartikel:

I september 2011 fattade Barn- och utbildningsnämnden beslutet att organisera om grundskolorna i Strängnäs stad med början hösten 2013. Ärendet hade börjat som ett vägledningsärende, sedan blivit ett informationsärende för att slutligen avgöras i ett beslut där oppositionen, som vanligt, yrkade på återremiss. Bakgrunden till beslutet var dels ett behov av att utnyttja våra skollokaler på ett mer effektivt sätt och slippa bygga nytt, dels de nya statliga styrdokument som ställer stora lärandekrav på barn i mellanstadiet och dessutom ger betyg redan i årskurs 6. Den fristående grundskolan Roggeskolan gjorde samma analys och lämnade in en ansökan om att få utöka sin verksamhet med årskurs 4 och 5. Nämnden ställde sig i sitt remissvar till Skolinspektionen positiva till detta.

Genom ett överklagande av omorganisationsbeslutet till Förvaltningsrätten försökte en medborgare få ärendet överprövat. Förvaltningsrätten gick på kommunens linje och menade att beslutet både var fattat i rätt instans och hade föregåtts av en process som Skollagen kräver. Ett folkinitiativ startades för att få till stånd en folkomröstning i frågan. Denna folkomröstning ska nu äga rum den 9 juni.

Vi ser från majoritetens sida att arbetet på Paulinska skolan för att skapa en trygg lärandemiljö för våra skolelever varit framgångsrik. Skolan hade ett ansträngt rykte men genom ett hårt arbete av personalen kan vi idag, utan att skönmåla, säga att skolan genomgått en positiv förvandling. Vi ser också med tillfredsställelse att Tosteröenheten med Tosteröskolan och Karinslundsskolan börjat anpassa sig till den nya organisationen.

Vi uppmanar nu alla medborgare att ta sig till vallokalen och där rösta för alternativ A (F-3+4-9). Detta gäller även er som bor i kommundelar som inte direkt berörs av den här omorganisationen. Ett effektivt hanterande av skollokalerna i Strängnäs stad skapar förutsättningar att behålla och utveckla skolor även i andra kommundelar.

 

Fredrik Lundgren (Fp)

Torbjörn Johansson (S)

Hugo Rundberg (C)

Birgitta Bäck (Mp)

Ledamöter av Barn- och utbildningsnämnden i Strängnäs

Debattartikel del 2 publicerad

Fick idag, tillsammans med Jens, Tord och Tererse, följande artikel publicerad:

I vår förra artikel redovisades hur vi sedan valet arbetat med ekonomin, socialen och skolan. Stora satsningar har också gjorts på våra idrottsplatser. Vasavallen med konstgräs och renoverade omklädningsrum stod klar 2010. Sedan väntade invigningen av Toresunds nya idrottsplats i Stallarholmen och om mindre än ett år står den nya stora idrottsplatsen i Mariefred färdig. Vi menar att dessa idrottssatsningar ska ses som de mest värdefulla investeringar vi kan göra för våra barn och ungdomar.

Inom miljöområdet har stora satsningar gjorts framför allt på personalsidan där kontoret förstärks med både miljöstrateg och ekolog för att möjliggöra vidare satsningar inom området. Detta har i sin tur lett till att arbetet kring vattenfrågorna har förstärkts inte minst när det gäller att sätta stopp för kväverika utsläpp från våra enskilda avlopp. Även de återplanteringsprogram av träd som kommunen arbetar med har varit lyckat liksom utbildningar i eco-driving och en början med miljöcertifiering av kommunala verksamheter. Andelen ekologisk mat i skolan och på äldreboenden har ökat.

För att genomföra alla de förbättringar vi gjort har vi haft stor hjälp av våra områdesstyrelser. Dessa fem och kommundelsberedningen är ett nytt tag kring medborgardialog som vi införde i samband med denna mandatperiod och de har nu visat sig vara en positiv satsning. Här har alltifrån cykelplaner, översiktsplaner och placering av badplatser lyfts till medborgarna.

Mycket har gjorts men i en dynamisk kommun som Strängnäs dyker hela tiden nya utmaningar och möjligheter upp. Vi ser nu fram emot att fram till valet fortsätta med att ge våra invånare största möjliga medborgarnytta!

Debattartikel publicerad

Vi (jag, Tord, Jens och Terese) fick idag in den här artikeln i Ekuriren:

Med ett drygt år kvar till valet vill vi i två artiklar kortfattat redovisa de stora förbättringar för Strängnäs kommuns invånare som vi genomdrivit sedan valet 2010 och som planeras fram till valet 2014. Det har förmodligen aldrig gjorts så mycket positivt under så kort tid som vi här kan presentera. Grunden för detta har varit ett respektfullt och gott samarbetsklimat där förmågan att både leverera resultat och ta ansvar satts i första rummet.

Den mest grundläggande förutsättningen för att kunna bedriva (kommunal) politik är att man har ordning på ekonomin. Vi har varje år kunnat redovisa ett stabilt ekonomiskt resultat som legat runt de 2% som anses vara kännetecknande för god ekonomisk hushållning. Framöver ser vi att vi måste vara vaksamma på investeringsnivån som måste begränsas trots att vi är en tillväxtkommun. Vi ser också att 2014 kommer att bli ett mycket besvärligt år då de förväntade skatteintäkterna inte kommer i närheten av den nivå de måste ligga på för att priser, löner och volymer ska kompenseras.

På den sociala sidan har vi gjort en gigantisk jobbsatsning tillsammans med Arbetsförmedlingen som gett främst unga människor möjlighet att lämna försörjningsstödet och få ett riktigt arbete. Vi kan redan se hur denna insats gett enskilda medborgare ett större självförtroende som följer med att försörja sig själv eller få upp ögonen för en framtida utbildning. Vi ser också en vikande kurva vad gäller försörjningsstödet. Flera kommuner har visat intresse för vårt arbetssätt och genomför nu liknande åtgärder.

På skolområdet har vi satt stopp för ytterligare slöseri med resurser då omorganisationen av grundskolorna i Strängnäs kommer att ge mer resurser till lärande istället för till nya lokaler. Vi bygger, som sagt, inget nytt men har satsat 100 miljoner på att rusta våra befintliga skollokaler vilka lidit av ett eftersatt underhåll. Vasaskolan och Åkerskolan har här varit prioriterade. Thomasgymnasiet har trots att antalet 16-åringar fortsätter att minska i antal tagit flera kliv framåt. Man har på ett övertygande sätt vänt en fallande söktrend och hade nu fler än 130 förstahandssökande! Kunskapsresultaten i våra skolor tar tid att vända men nådde sin botten förra året. Redan till sommaren kommer en förbättring att märkas. Till hösten står en ultramodern och energismart sexavdelnings förskola klar i Åker. Inte långt därefter är en ny förskola på plats i Benninge och en natt- och helgöppen kommer att öppnas vid tågstationen.

Debattartikel publicerad

Fick idag denna artikel publicerad tillsammans med Tina Acketoft

Lagstadga rätten till mer resurser i utsatta skolor

Alla elever är olika, med olika erfarenheter, bakgrund och förutsättningar. Oavsett detta ska den svenska skolan präglas av höga förväntningar på varje enskild elev och ge individuellt stöd och resurser där det behövs för att lyckas med skolresultaten.

Men där är vi inte i dag. I en skola som under de senaste decennierna har präglats av den felaktiga föreställningen att eleven lär sig mest genom att arbeta på egen hand har familjebakgrunden fått en alltför stor betydelse för elevernas resultat. Elever med välutbildade föräldrar klarar sig ändå, men det är svårare för elever vars föräldrar har en annan utbildningsbakgrund.

Det är inte rimligt att detta ska påverka elevers utbildningschanser till den grad som det idag gör.

Vi ser sjunkande resultat för nyanlända elever och behöver därför ge dem extra tid för sin inlärning. Det kan handla om att skolplikten förlängs, att de får fler undervisningstimmar eller att svenska prioriteras före andra ämnen.

Elevernas bakgrund har med andra ord betydelse för vilket stöd som behövs i skolan. En del skolor behöver till exempel ha högre lärartäthet, andra klarar sig lika bra med en lägre lärartäthet. Därför kan inte resurserna till skolorna fördelas utifrån ett givet schablonbelopp per elev.  Elevgruppens sammansättning måste spela roll.

Att skolan kommunaliserades har bidragit till att undergräva alla barns rätt till en likvärdig utbildning, när kommunerna inte klarar av att fördela resurser efter elevernas behov.

Vi öronmärker därför i Strängnäs en del av elevpengen till skolor där merparten av elevernas föräldrar exempelvis har låg utbildningsbakgrund, den tydligaste sambandsfaktorn för om elever lyckas eller misslyckas i skolan.

Folkpartiet vill dessutom att det ska bli obligatoriskt i hela landet. Därför ska det skrivas in i skollagen att kommunernas ska fördela resurser utifrån socioekonomiska faktorer, så att det kan finnas fler lärare och speciallärare på de skolor där behoven är större.

På så sätt ger vi alla barn och ungdomar en möjlighet att lyckas bättre i skolan och skapa sig ett liv med många valmöjligheter, oavsett vilken familj de är födda in i.

 

Fredrik Lundgren (Fp)

Ordförande i Barn- och utbildningsnämnden

Strängnäs

 

Tina Acketoft (FP)

Gruppledare riksdagens utbildningsutskott

 

Debattsvar publicerat

Fick i fredags denna insändare publicerad:

"Svar till Jacob Högfeldt

Att förvalta ett fastighetsbestånd kräver ett långsiktigt ansvarstagande där underhållet inte används som en årlig budgetregulator. Under åren 2001-2008 avsattes i genomsnitt 8 miljoner varje år till underhållet av våra kommunala förskolor, skolor, särskilda boenden etc. Mardrömsåret 2003, under ledning av ett finanskommunalråd som var moderat, gick en halv miljon (!) till detta ändamål. Det borde ha varit runt 40 gånger mer om man ska hålla sig till de vedertagna nyckeltal för underhåll som professionella förvaltare rör sig med.

Konsekvenserna av den ovan beskrivna kortsiktigheten har vi framför allt kunnat se på våra kommunala grundskolor. På Åkersskolan har standarden på flera specialsalar och gemensamma utrymmen förfallit till anmärkningsvärt låga nivåer och på Vasaskolan gick det så långt att det under förra året regnade in då taket inte längre höll tätt. Är detta en standard som oppositionsrådet Jacob Högfeldt tycker att eleverna och personalen i den kommunala skolan ska arbeta under? Anser Jacob Högfeldt verkligen att vi ska fortsätta skjuta en omfattande underhållsskuld framför oss?

Den styrande majoriteten har sedan 2009 höjt anslagen till underhåll väsentligt och visar på detta sätt att vi inte hemfaller åt kortsiktiga politiska infall. Vi visar i konkret handling att vi klarar av att göra de prioriteringar som krävs för att långsiktigt trygga en rimlig standard på våra kommunala verksamhetsfastigheter. Det förtjänar våra barn, våra äldre och vår personal."