I Dagens Nyheter den 6 april har den alltid klartänkte Inger Enkvist (professor i spanska i Lund) en artikel om vad som förklarar framgångarna för den finska skolan. Hon påpekar inledningsvis att det är de tio senaste åren som den finländska skolan hamnat i fokus. Detta beror förstås på de lysande resultat de finska 15-åringarna gjort på PISA-testerna. Hur lyder då framgångsreceptet?
För det första har man en klok och jordnära läroplan som anger rimliga mål uttryckta i relativt konkreta termer. Lärarna förstår på ett tydligt sätt vad eleverna förväntas lära sig i olika ämnen i olika årskurser.
För det andra har man läxor från måndag till torsdag. Eleverna slutar dock runt 14 varför de även har gott om tid för idrott och fritidsaktiviteter. En tredje förklaring är att de får betyg på en traditionell skala från 4 till 10. För det fjärde har man ett väl utbyggt system för stödundervisning som har till huvuduppgift att så snabbt som möjligt hjälpa en elev att komma i kapp sin grupp. För det femte kan de yrkesintresserade eleverna välja en utbildningsväg som inte är en ren fortsättning på högstadiet. Man har alltså väl fungerande yrkesutbildningar. Det betyder också att till det teoretiska gymnasiet kommer elever som verkligen vill studera teoretiska ämnen.
Den sjätte förklaringen handlar om att det verkligen ställs krav på en finsk elev som ska ta studentexamen. Utöver alla kurser ska man klara av minst fyra studentskrivningar. Den sjunde förklaringen stavas utmärkta lärare. Lärarutbildningarna har mellan fem och tio sökande per plats. De sökande tas in genom en kombination av studentbetyg, studentskrivningar och inträdesprov som inkluderar intervju. Detta betyder också att läraren får en helt annan roll i klassrummet än i den svenska skolan. Pedagogiken i Sverige har under lång tid fokuserat på arbetsmetoder och hjälpmedel, främst självständigt arbete, grupparbete och datoranvändning. Läraren har fått rollen som handledare/coach/mentor. Förödande för barnens kunskapsutveckling förstås!
Den sjunde orsaken handlar om läsningens betydelse. Eleverna uppmuntras att läsa mycket. De elever som läser mest får också ofta bäst resultat. Att tycka om läsning är viktigare för resultatet än att komma från en familj med hög utbildningsnivå eller god ekonomisk nivå.
Det mesta, kanske allt, som finns ovan går att tillämpa i Sverige. Vi ska i Strängnäs, inom de ramar som existerar, försöka hämta så mycket inspiration som möjligt från Finland. Det fina är ju dessutom att den finska skolan är inte dyrare än den svenska!
