Svar på Öppet brev till Fredrik Lundgren i Eskilstuna-Kuriren 110416. En infallsvinkel på frågan om läxhjälp är att politikerna inom ramen för gällande lagrum bestämmer vad våra skolor ska göra (till exempel läxhjälp). Sedan avgör varje rektor hur detta ska organiseras och genomföras. En annan infallsvinkel ser ut så här. Framgångsrika skolor utmärks av:
• ett kraftfullt ledarskap som hela tiden pratar om och organiserar sin verksamhet utifrån det som är viktigt, nämligen elevernas kunskapsutveckling,
• att skickliga lärare lyfts fram och får vara inspiratörer för övriga,
• ett värnande av lektionens helighet
• ett systematiskt arbete med att testa elevernas kunskaper för att sedan återkoppla resultaten i kombination med krav på utveckling och förbättring.
Utöver dessa helt fundamentala framgångsfaktorer talar erfarenheterna från skolsverige för att läxhjälp är ett mycket potent verktyg att använda för att förbättra resultaten, särskilt för de barn som har svårast att nå målen.
I Essunga kommun gick man på tre år från att ha 78 procent av eleverna godkända till ett nationellt gymnasieprogram till att få 100 procent godkända. En del av förklaringen till den här exempellösa framgången var ett intensivt användande av läxhjälp, både mellan lektioner och efter ordinarie lektioners slut. Slutsatsen blir att den skola som väljer att inte erbjuda läxhjälp i någon form riskerar att de barn som av olika skäl inte har de bästa förutsättningarna blir lämnade utan adekvat stöd.
Fredrik Lundgren (FP)
Kommunalråd, ordf. i Barn-och utbildningsnämnden, Strängnäs
• ett kraftfullt ledarskap som hela tiden pratar om och organiserar sin verksamhet utifrån det som är viktigt, nämligen elevernas kunskapsutveckling,
• att skickliga lärare lyfts fram och får vara inspiratörer för övriga,
• ett värnande av lektionens helighet
• ett systematiskt arbete med att testa elevernas kunskaper för att sedan återkoppla resultaten i kombination med krav på utveckling och förbättring.
Utöver dessa helt fundamentala framgångsfaktorer talar erfarenheterna från skolsverige för att läxhjälp är ett mycket potent verktyg att använda för att förbättra resultaten, särskilt för de barn som har svårast att nå målen.
I Essunga kommun gick man på tre år från att ha 78 procent av eleverna godkända till ett nationellt gymnasieprogram till att få 100 procent godkända. En del av förklaringen till den här exempellösa framgången var ett intensivt användande av läxhjälp, både mellan lektioner och efter ordinarie lektioners slut. Slutsatsen blir att den skola som väljer att inte erbjuda läxhjälp i någon form riskerar att de barn som av olika skäl inte har de bästa förutsättningarna blir lämnade utan adekvat stöd.
Fredrik Lundgren (FP)
Kommunalråd, ordf. i Barn-och utbildningsnämnden, Strängnäs
