Detta är en fortsättning på den redogörelse över den nya skollagen som jag påbörjade igår.
Kapitel 8 handlar om förskolan. De tre inledande portalmeningarna säger vad förskolan ska syfta till. Det står: "Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning." I kapitlet införs också en ny bestämmelse om att förskolechefen ska se till att särskilt stöd ges om det framkommer att ett barn är i behov av det. Det stadgas också att modersmålsstöd ska ges för den som är i behov av detta.
Kapitel 9 rör förskoleklassen. Portalmeningarna lyder: "Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap."
I kapitel 10 står grundskolan i fokus. Här slås det nya betygssytemet fast med en betygsskala från A-F där F är icke godkänt. Det står att antagningsprov och tester ska kunna användas för urval till utbildningar som kräver speciella färdigheter, från åk 7 och i undantagsfall åk 4. Vi kan läsa att såsom tidigare är det möjligt att flytta en elev till annan skolenhet om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. Det står också att kommunen ska anordna skolskjuts även för elever som går i en fristående grundskola i kommunen på samma villkor som för elever i kommunala grundskolor. Kommunen har, som tidigare, rätt till insyn i de fristående grundskolorna.
Särskolan är temat i kapitel 11. Den delas upp i två skolformer - grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Det införs en bestämmelse om vikten av noggrann utredning inför beslut om om mottagande i särskolan. Utredningen ska, som idag, omfatta en pedagogisk, en psykologisk, en medicinsk och en social bedömning.
Kaptiel 14 handlar om fritidshemmen. Fritidshemmens uppgift är: "Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov.
Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap." Det förtydligas att plats ska erbjudas t o m vårterminen ett barn fyller 13 år. Det klargörs att fritidshem inte behöver erbjudas under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger.
Flera kapitel berör gymnasiet. Man får reda på vilka fem introduktionsprogram som ersätter IV-programmet som ju kom att bli, helt emot avsikten, ett av Sveriges största gymnasieprogram. Det ska blir intressant att se hur det går att utveckla lärlingsutbildningar. Det står i kapitel 16 att: "Inom yrkesprogrammen får det finnas gymnasial lärlingsutbildning, som börjar det första, andra eller tredje läsåret. Gymnasial lärlingsutbildning ska i huvudsak vara förlagd till en eller flera arbetsplatser." Det införs en skyldighet för elever att närvara i undervisningen (trots att ju gymnasiet är en icke-obligatorisk skolform).
Intressant i kapitel 23 är att det skrivs in en möjlighet för kommun och landsting att med fortsatt huvudmannaskap kunna lägga ut undervisning och andra uppgifter (t ex skolmåltider, skolskjutsar, elevhälsa) på entreprenad.
Detta var en en liten sammanfattning av den nya skollagen som alltså ska börja tillämpas från den 1 juli.
