Har varit på kurs om den nya skollagen som träder i kraft 1 juli. Den nu gällande skollagen är från 1985 och den var i behov av "renovering". Utgångspunkterna för lagen är att det ska vara en tydlig och enkel struktur. Det ska också vara en gemensam struktur för alla skol- och verksamhetsformer och alla huvudmän. Förskolan blir en egen skolform och fristående förskolor och skolor blir en del av skolväsendet. Jag tänker här gå igenom huvuddragen i den nya skollagen utifrån vad de mest intressanta kapitlen innehåller.
I kapitel 1 anges de övergripnade målen för utbildningen. Här görs definitioner av centrala begrepp, t ex elev, fristående skola, undervisning, utbildning. Värdegrunden för skolväsendet läggs fast. Det görs även en tydlig koppling till FN:s barnkonvention. Barnets bästa ska stå i centrum. Banets åsikter och inställning ska tas tillvara.
Kapitel 2 handlar om huvudmän och ansvarsfördelning. Här finns regler för godkännande av fristående verksamhet. Här lyfts även rektorns pedagogiska ledningsansvar fram. Detta är,tycker jag, mycket bra. Det framgår att förskolan ska ledas av en (ny titel) förskolechef. Det slås fast vem som får anställas och användas för undervisning. Här kommer kraven på behörighet och legitimation in i bilden. Kommunerna har ju fram till 2015 på sig att se till att alla som undervisar har relevant utbildning för de åldrar och ämnen de undervisar i. Den nya instansen Lärarnas ansvarsnämnd nämns här och det framgår att denna nämnd både ska kunna varna en lärare och i mycket allvarliga fall återkalla en legitimation. Lärare som avlagt minst licentiatexamen ska kunna anställas som lektorer. Glädjande att denna tjänst nu får en renässans. Det behövs, främst på teoretiska gymnasieprogram, lärare som har forskarerfarenhet. Elevhälsan är det nya namnet på det som tidigare benämndes skolhälsovård. Det betonas att deras främsta uppgift är att arbeta förebyggande. Det framgår också att rektor och förskolechef får delegera beslut i frågor till annan anställd eller uppdragstagare som har tillräcklig kompetens. I den nya skollagen framgår tydligt vilka beslut som rektor INTE får delegera.
Temat för kapitel 3 är barns och elevers utveckling mot målen. Det stadgas att vårdnadshavare ska informeras om barnets utveckling. Här tas även frågan om särskilt stöd upp. Det blir nu en tydligare reglering av den process som via utredning leder fram till beslut om särskilt stöd och åtgärdsprogram. Beslut om att inte upprätta ett åtgärdsprogram ska kunna överklagas. Även ett upprättat åtgärdsprogram ska kunna överklagas om eleven/föräldrarna inte tycker att det är tillräckligt bra. I kapitel 3 kan vi också läsa att en icke legitimerad lärare inte får sätta betyg ensam. Han/Hon ska i så fall göra det tillsammans med en legitimerad som har "utslagsröst" om de två inte är överens.
Kapitel 4 rör sig kring kvalitetsarbete och inflytande. I femte kapitlet läser vi om trygghet och studiero. Här regleras åtgärderna utvisning, kvarsittning, tillfällig omplacering, tillfällig placering vid en annan skolenhet, avstängning och omhändertagande av föremål. Det är bra att det finns en sanktionstrappa.
Kapitel 6 handlar om åtgärder mot kränkande behandling. Det införs en ny anmälningsplikt till rektor för lärare och annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Rektor är skyldig att anmäla detta till huvudmannen som i sin tur är skyldig att skyndsamt utreda och vidta åtgärder. Motsvarande gäller vid diskriminering.
I kaptiel 7 läser vi om skolplikten och rätten till utbildning. Det är egentligen märkligt att förmånen att få gå i skola får en så repressiv klang genom begreppet "plikt". Jag förknipper plikt med arbetarrörelsens fina slogan "Gör din plikt, kräv din rätt" varför skolplikt blir ett något malplacerat begrepp. Det införs restriktivare regler om befrielse från obligatoriska inslag i undervisningen. Bakgrunden är förstås att allt för många barn t ex inte har genomgått simträning då deras religion förbjuder dem att visa sig i baddräkt. Det kommer nu att krävas synnerliga skäl för att bli befriad från undervisningen. Även detta en välkommen förändring.
