Har tagit del av en mycket lättläst men också väldigt givande bok av doktorn i pedagogik John Steinberg. Boken heter "Lektionen är helig" och innehåller mycket konkreta tips på hur enskilda lärare men framför allt arbetslag eller olika lärargrupper kan arbeta för att sätta lektionen i centrum. Som alla som har erfarenhet av den svenska skolvardagen vet går alldeles för mycket tid åt till annat än undervisning och när undervisning väl äger rum riskerar den att utsättas för olika "störsändare".
När Skolinspektionen är ute och granskar skolorna i vårt land noterar man nästan alltid att skolorna saknar en helhetsbild av hur det går för eleverna. Man har inte grepp på hur själva undervisningen eller skolans arbete i övrigt påverkar elevernas kunskapsresultat. Istället läggs tyngdpunkten på varje enskild elev och när det inte går bra är det för den eleven man sätter in stödåtgärder. Problemet uppstår om man stannar där. Man riskerar då att missa problem och kvalitetsbrister som är kopplade till lärarens undevisningsmetoder och annat som påverkar flera elever på samma skola. Steinberg menar att de skolor som förstår att hemligheten bakom framgång ofta ligger på systemnivå och inte på indivdnivå kommer att lyckas bäst.
Här följer några exempel på teman som tas upp i boken som Steinberg menar att man på skolan först bör kartlägga och sedan, vid behov, göra något åt:
1) Hur disponeras tiden under lektioner? Kartlägg följande kategorier:
a) Officiell starttid
b) Verklig starttid
c) Antal elever på plats vid officiell starttid
d) Lärare på plats och förberedd vid officiell starttid
2) Hur ofta ställs lektionen in för andra aktiviteter? Kartlägg hur ofta lektionen ställs in för studiedag, skolfotografering, besök från ANT-expert från kommunen, riksmarschen mot cancer, friluftsdag, teaterbesök etc.
3) Hur väl följer eleverna schemat? Hur ofta är de på plats? Hur många elever är på skidsemester eller Thailandsemester? Hur många är borta på grund av att de deltar i matrådet, är matvärdar eller ska vara med om en utbildningsdag om elevrådsfrågor?
4) Hur ofta blir din lektion, när den väl kommer igång, utsatt för störningar av olika slag? Det kan handla om en speciallärare som kommer in och frågar om Andreas är på plats. Någon ska iväg till skolsköterskan. En kollega tittar in och vill låna en linjal. En röst i högtalaren berättar om storsamlingen. En elev måste plötsligt gå på toaletten. Musikpedagogen kommer in och vill låna två elever för en extra träning då de har ledande roller i skolans musikal. Ordförande i elevrådet kommer in och vill påminna alla om att köpa biljetter till skolbalen. Nisse från den lokala kanotklubben vill värva medlemmar och lämna lappar.
5) Hur säkerställer du som lärare att dina elever är uppgiftsfokuserade. Uppgiftsfokuserade är eleverna under lektionen då de:
a) jobbar med sina uppgifter
b) pratar om sina uppgifter och inte annat
c) ställer frågor kring sina uppgifter
d) läser, skriver eller förebereder en redovisning
e) söker relevanta ting på datorn eller i böcker
6) Vilka talanger och styrkor har du (lärare) som bidrar till att du klarar ditt uppdrag? Vilka talanger och styrkor uppskattar du hos dina kollegor och hur kan dessa användas oftare? Hur arbetar ni för att varje lärare ska göra så mycket som möjligt av det han/hon är bra på?
7) Vad fokuserar ni på vid era personalträffar/arbetslagsträffar? Är det problem med elever, materialfrågor, administrativa frågor, lokalfrågor, schemafrågor, uppgifter från skolledningen eller praktisk planering? Dessa teman måste förstås få ta sin tid men dessa bör inte vara huvudfrågorna. De bör handla om undervisningskvalitet, didaktik och pedagogiska dilemman.
8) Vad används era studiedagar till? Kartlägg vilken typ av fortbildningsinsatser som prioriteras. Detta ger en indikation på vad ni - eller andra - tycker är viktigt att skaffa mer kunskaper om.
9) Är din skola projekttokig? Det är många skolor som är det idag. Då händer det som inte får hända, nämligen att undervisningen blir underordnad alla projekt. Projekten tycks gå före det som är skolans kärnverksamhet. Exempel på projekt som kan diskuteras är värderingsprojekt, antimobbingsprojekt, projekt med kulturskolan, miljöprojekt, it-projekt, projekt om andra länder, roliga dagar-projekt, praktik- och praoprojekt.
10) Vilka arbetsuppgifter har lärarna? Om ni vill höja nivån på undervisningen och höja skolans resultat behöver undervisningen vara huvudsaken. Mötestider ska begränsas. Arbetsgrupper och kommittéer ska begränsas. Gör en kartläggning av alla arbetsgrupper och kommittéer som finns på skolan. Exempel på grupper som kan diskuteras är: festkommittén, matrådet, miljörådet, elevrådet, biblioteksgruppen, luciagruppen, skolavslutningsgruppen, nobelfestgruppen, må bra-gruppen, skolgårdsgruppen, arbetslaget, ämnesgruppen, gruppen för elevens val, fortbildningsgruppen och värdegrundsgruppen.
Jag har här bara lyft fram tio av de förslag på teman som Steinberg kommer med. Boken innehåller mycket mer men dessa tio tycker jag var de viktigaste. Jag hoppas man i våra skolor i Strängnäs kommun, om man inte redan gör det, tar sig an dessa högst motiverade förslag från Steinberg.
