fredag 19 augusti 2011

Plikten och profiten del 6

När det offentliga gör en upphandling är det viktigt att kunna precisera vad det är man vill köpa. Kommunerna blir, tror jag, allt bättre på att formulera förfrågningsunderlag och sedan ta ställning till offerter men vissa verksamheter är så komplexa att det är svårt att formulera ett distinkt underlag för vad det är man vill upphandla. Delar av vården har den här karaktären. Rosenberg uppmärksammar detta på följande sätt (s. 134-35):

"I omsorgens verksamheter är förpliktelsen svårare att gömma eftersom omsorg inte så lätt låter sig kläs ut till en produkt. Det är lättare i den aktua vårdens verksamheter. Väl defineerade kirurgiska ingrepp, avgränsade medicinska terapier och behandlingen av somatiska sjukdomar som tydligt låter sig infogas i vad som på vårdekonomispråket kallas 'diagnosrelaterade grupper' (DRG) kan relativt enkelt omvandlas till avgränsade vårdprodukter som låter sig kostnadsberäknas, konkurrensutsättas och effektiviseras. Den som genomför två lyckade hjärtbyten på en dag är onekligen effektivare än den som bara genomför ett. Allt detta förutsätter naturligtvis att detta är vad vård huvudsakligen handlar om, vilket är det grundläggande felet med alla försök att förvandla vård av människor från en verksamhet driven av plikt till en verksamhet driven av profit. Det mesta av det vi kallar vård och det som vi människor huvudsakligen förväntar oss av det vi kallar vård går inte att definiera i termer av vårdprodukter och kommer aldrig att kunna inlemmas i aldrig så finkalibrerade diagnosrelaterade grupper, eftersom människans svaghet tar sig oberäkneliga uttryck, av vilka de flesta fordrar lika stora doser medmänsklig omsorg och inlevelse som medicinsk vård och behandling."