En av världens mest skarptänkta sociologer är den polske drygt 80-årige Zygmunt Bauman. Han har kanske bättre än någon annan fångat modernitetens väsen och framför allt dess baksidor. Framstegen på det teknologiska området är brutalt tydliga. Vi kan kommunicera snabare och lättare.Vi kan resa fortare och längre.Vi kan bota allt fler sjukdomar.Vi kan skydda oss mot faror på ett bättre sätt än någonsin tidigare. Den här listan kan göras lång. Även vad gäller våra värderingar och normer tycker jag att vi kan se en tydlig progression. Det är mindre än 100 år sedan kvinnan fick rösträtt, det var tidigare kutym att slå barn när de felat, en kvinna kunde per definition inte våldtas inom äktenskapet, homosexualitet var ett brott, handikappade skulle stoppas undan, vissa människor ansågs ha ett blått blod och var mer värda än andra etc. Även denna lista kan göras lång. Jag tror inte Bauman förnekar dessa framsteg men han gör oss uppmärksamma på modernitetens baksidor. I DN i förra veckan intervjuas han av Maciej Zaremba. Då låter det i ett stycke så här:
"Han har spårat de sidor av moderniteten och upplysningen som korrumperar sin egen värdegrund. De visade sig vara många. Rationaliteten dödar medkänslan, toleransen föder likgiltighet och isolering, tekniken som skulle ha tyglat naturen utarmar den på kuppen, konsumtionen som skulle ha varit ett medel till bättre liv har tagit över och blivit till ett mål."
Tänkvärt, eller hur?
