Dagens Nyheter har på ett förtjänstfullt sätt granskat några av Caremas äldreboenden i Stockholm. En rad mycket uppseendeväckande missförhållanden avslöjas. Brister journalfördes inte på order av ledningen, hygienartiklar köptes in efter nyckeltal som aldrig räckte till och ibland räckte inte ens maten. Det är naturligtvis lätt att dra förhastade slutsatser utifrån de här exemplen men det går inte att komma ifrån att det grundläggande problemet ser ut att här ha varit att den enda drivkraften för verksamheten har varit profit. Ett vanligt sätt att bemöta det här är att säga att vinstkrav är inget problem i vård och skola bara kontrollerna och inspektionerna av verksamheten sker kontinuerligt. Vid dessa kontroller ska eventuella brister upptäckas, påtalas och sedan åtgärdas. Mot den här bakgrunden blir följande interiör, berättad av en anonym sjuksköterska, från Tallbovhovs äldreboende särskilt intressant:
"Desto viktigare är fasaden utåt. Dagen före hälsoinspektörens föranmälda besök i år dundrade en hel armé av städerskor in på Tallbohov. Utrymmen dammsögs och skurades och tvål, handsprit, toalettpapper och handskar fylldes på i pensionärernas rum.
-Carema borde skämmas. De ska hålla det rent för de äldre och för vårdpersonalen. Inte för att bluffa inspektören, säger en av sjuksköterskorna." (DN 111102)
En reaktion kan här vara att då får vi väl skärpa kontrollerna ännu mer, göra oanmälda besök etc. En annan reaktion skulle kunna vara att låta en aktör som inte drivs av profit utan av att ge gamla människor en värdig omvårdnad få uppdraget. Vad väljer du?
