Replik publicerad

Fick idag, tillsammans med Jens, Tord och Terese, in den här repliken i tidningen:

"Rubriken ”M i Strängnäs längtar efter inflytande” ger intryck av att insändaren handlar om ett parti som ägnar sig åt självrannsakan och ödmjukt frågar sig varför man fick mer än 1500 färre röster i kommunvalet i Strängnäs 2010 än man fick i riksdagsvalet från Strängnäs valkrets. Så är dock inte fallet. Moderaterna i Strängnäs fortsätter i samma banor som tidigare. Man gör allt man kan för att svartmåla en kommun som det senaste året bl a hamnat på kommunplats 23 i den riksomfattande Nyföretagarbarometern med 126 nystartade företag under första halvåret, presterat de bästa skolresultaten i länet för åk 9, gjort en framgångsrik jobbsatsning för kommunens arbetslösa, renoverat förfallna skollokaler för 100 miljoner, vänt Sevab från ett förlusttyngt bolag till ett som i år ser ut att ge en vinst på 20 miljoner och byggt en ultramodern idrottsplats i Mariefred och en förskola i Åker som ligger längst fram vad gäller energi- och miljöanpassning. Vi tror inte strängnäsborna känner igen sig i Moderaternas verklighetsbeskrivning. Om ni Moderater längtar efter inflytande, börja då med att ge en korrekt bild av hur vår fantastiska kommun ser ut och har utvecklats de senaste åren."

Debattartikel publicerad

Fick i torsdags in den här artiklen i Ekuriren:

Sverige måste regeras efter valet

Debatt 

Ofattbart att Socialdemokraternas utspel i regeringsfrågan fått ett så bestämt avvisande från Folkpartiet .

Relaterat

Triangulering, mittenextremism, kampen om medelklassen – vi känner alla till begreppen som statsvetarna använder sig av för att beskriva det svenska politiska landskapet och hur partierna agerar för att vinna väljare. Det är i mitten kampen avgörs varför de fyra regeringspartierna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet i de stora övergripande politiska frågorna landar på i stort sett identiska positioner. Det främsta uttrycket för denna logik är Socialdemokraternas hantering av det femte jobbskatteavdraget där man kritiserar regeringen för införandet men sedan inte är beredd att riva upp det om man hamnar i regeringsställning. I en sådan här politisk miljö blir avsaknaden av ideologisk debatt påtaglig och regeringens främsta argument för varför man bör bli återvald handlar om sättet att sköta statsfinanserna i en orolig omvärld och den efter sju år omvittnade regeringsdugligheten.

På sakpolitikens områden är det sedan 2006 inom skolan det största reformarbetet gjorts nationellt, vilket var helt nödvändigt. Jan Björklunds omdaning av skollagen, kursplaner, betygssystem och lärarutbildningen är den mest omfattande sedan 1842 och i dag verkar alla partier ha accepterat de bärande delarna. Debatten på skolans område, liksom kring vården, kommer i valrörelsen i stället att handla om det ska vara tillåtet med vinster. De sex mittenpartierna har här samma uppfattning vilken inte verkar vara i samklang med den allmänna opinionen som delar Vänsterpartiets inställning.

Den allvarligaste konfliktdimensionen i svensk politik kommer de närmaste åren inte att handla om skolan, vården, jobben, miljön och skatterna utan om vi vill ha ett öppet, tolerant och anständigt samhälle. Här kommer hotet från Sverigedemokraterna som i dag kan vara Sveriges tredje största parti. Ansvaret vilar tungt på de sex mittenpartierna att ständigt ta debatten och markera tydligt hur ett humant Sverige ser ut.

Mot denna bakgrund är det för mig ofattbart att Socialdemokraternas utspel i regeringsfrågan fått ett så bestämt avvisande från Folkpartiet. När partisekreterare Nina Larsson benämner det i termer av ett klavertramp blir jag mycket fundersam. Tvärtom är det ett faktum att om man går igenom politikområde för politikområde finner man ytterst marginella skillnader mellan liberaler och socialdemokrater. Lyssnar man på kommunala och landstingsföreträdare finner man att det på flera håll går mycket bra att regera ihop med socialdemokraterna. Det här landet måste trots allt regeras efter valet och varför redan nu utesluta ett alternativ med en majoritetsregering som skulle ha alla möjligheter att tjäna Sverige väl?

Fredrik Lundgren (FP)

Kommunalråd i Strängnäs

Insändarsvar publicerat

Fick idag detta svar publicerat i tidningen:

"I Strängnäs kommun går var tredje elev på grundskolan i en friskola. När man ska bedöma Strängnäs som skolkommun är det rimligt att deras elever, deras personal och deras resultat finns med i underlaget. Min erfarenhet är också att friskolorna i högsta grad påverkas av vilken skolpolitik som förs. Det märks bl a när elevpengens storlek och salsaresursens andel av denna ska bestämmas. Vi är från majoritetens sida glada över att i kommunen ha fem väl fungerande friskolor som ger eleverna en gedigen utbildning och levererar höga resultat.

Kunskapsresultaten för Strängnäs som skolkommun har det senaste året förändrats på följande sätt. Meritvärdet (=betygen) har ökat från 203 till 218 (i riket 213) och andel behöriga till gymnasieskolan har ökat från 84 till 92% (i riket 88%). Resultaten har förbättrats både för de kommunala och de fristående huvudmännen. Vi ser detta som en stor framgång för våra elever och vår hårt arbetande skolpersonal och hoppas att alla skolintresserade medborgare delar vår glädje."

Matematik

Har varit på matteträff i det nätverk med sex andra kommuner som vi ingår i. Detta är ett projekt som SKL (Sveriges kommuner och Landsting) dragit igång och som går ut på att politiker, förvaltningsledning, rektorer och mattelärare från ett antal kommuner träffas regelbundet för att dryfta styrnings- och ledningsfrågor som i förlängningen kan leda till bättre matteresultat hos våra elever. Det är givande att få ta del av hur man arbetar i andra kommuner samtidigt som vi kan konstatera att Strängnäs ligger ganska långt framme på flera områden.

Det jag särskilt fäste mig vid den här träffen var två matteutvecklare från Österåkers kommun som genom egna observationer ute på kommunens olika grundskolor sammanfattat de framgångsfaktorer som leder till bättre matteresultat. Det särskilt intressanta var att de kommit fram till dessa faktorer oberoende av varandra. Vilka är de då? Jo:
1) Varierad undervisning - att få till stånd en varierad undervisning, d v s ett lektionsinnehåll som blandar olika arbetsformer.
2) Ämnesdidaktisk fortbildning - att få till stånd en regelbunden matematikdidaktisk lärarfortbildning.
3) Diagnosplan - att få till stånd en kommungemensam diagnosplan och att etablera en process för denna i alla arbetslag.
4) Gemensam rättning av nationella prov - att få till stånd en gemensam rättning av de nationella proven, i samarbete inom arbetslagen.
5) Ämnesbehöriga lärare - att öka andelen behöriga matematiklärare.

Det finns, vad jag vet, även gott stöd i forskningen för att dessa faktorer är betydelsefulla men de tål att understrykas flera gånger. Det är min ambition att vi i Strängnäs målmedvetet ska arbeta med dessa framgångsrecept.

Insändare publicerad

Fick idag, tillsammans med mina kommunalrådskollegor, denna insändare publicerad.

I onsdagens tidning kunde vi läsa ännu en positiv artikel om tillståndet i Strängnäs kommun. Det var Nyföretagarbarometern som visade att 126 nya företag startat under det första halvåret. Med den siffran ligger vi på 23:e plats i landet. I tidningen Dagens Samhälle som ges ut av Sveriges Kommuner och Landsting kunde man i början av september läsa om ”Sveriges växande superkommuner”. Man hade där gjort en granskning av vilka kommuner i Sverige det är som växer på alla plan. Strängnäs kommun var en av dessa med en extremt hög andel av befolkningstillväxten beroende på inflyttning. I början av hösten kunde utbildningskontoret redovisa statistik kring kommunens samlade kunskapsresultat. Den visade att Strängnäs kommun det senaste läsåret antagligen gjort en av de kraftigaste förbättringarna i hela landet vad avser resultaten i åk 9. Vi ligger numera en bra bit över medelvärdet i landet när det  handlar om betyg i åk 9. Resultaten beror på mycket fina insatser både på våra kommunala och fristående grundskolor.

Det går riktigt bra för Strängnäs och vi är tacksamma över att vi fått förtroendet att leda den här utvecklingen!

 

Jens Persson (C)
Tord Tjernström (S)
Fredrik Lundgren (Fp)
Terese Askerstedt (Mp)

Kommunalråd

Insändare publicerad

Fick igår, tillsammans med tre vänner i nämnden, följande insändare publicerad:

Barn- och utbildningsnämnden har i år en budget på 740 miljoner. Med de medel som grundskolan fick uppnåddes för läsåret 2012/13 en dramatisk resultatförbättring vad gäller kunskapsresultaten. Inför 2014 ser det ekonomiska läget mycket svårt ut i de flesta av Sveriges kommuner. Vi har från den styrande majoriteten trots detta avsatt 748 miljoner till barn- och utbildningsnämnden nästa år. Hur detaljbudgeten kommer att se ut, där det framgår hur vi prioriterar mellan de anslagsfinansierade verksamheterna och elevpengen, håller just nu på att beredas politiskt. Inriktningen i våra avvägningar är att skydda de mest utsatta barnen vilket betyder att Resurscentrum och Särskolan kommer att fredas. Vi kommer också att öka Salsa-delen av elevpengen vilket betyder att skolor som har många barn som kommer från socialt och ekonomiskt svagare grupper ska prioriteras. Vi kan dock redan nu säga att den generella elevpengen inte kommer att minska med 8% vilket är en siffra som figurerat i debatten.

Alla partier i fullmäktige utom Vänsterpartiet har deklarerat att man inte vill höja skatten. Vi har alltså samma resurser att röra oss med och vi har från majoriteten sagt att skolan, socialen och kulturen är våra prioriterade områden. Så fort ett reformutrymme uppstår ska resurser läggas där.

Vi kan som kommunpolitiker notera att den statsbudget som nyligen lades fram och som hade moderaten Anders Borgs signum knappt innehöll några satsningar på kommunerna och deras välfärdsuppdrag. Moderaterna har alltid prioriterat skattesänkningar framför satsningar på våra barn, äldre och sjuka.

 

Fredrik Lundgren (Fp)

Torbjörn Johansson (S)

Birgitta Bäck (Mp)

Hugo Rundberg (C)

Ledamöter av Barn- och utbildningsnämnden i Strängnäs

Debattsvar publicerat

Fick idag, tillsammans med tre ledamöter i nämnden, in den här artikeln i Strängnes tidning:

"Per Engkvist, representant för något som heter Föräldranätverket för Strängnäs skolor, är en engagerad förälder som vill att Finningeskolan, Vasaskolan och Tosteröskolan görs om till F-6-skolor. Det är en mycket dålig idé av skäl som vi från majoriteten berättat om många gånger. Vi har som politiker att ta ansvar för alla barn i kommunen och ta hänsyn till skolor i alla kommundelar . Detta är anledningen till att inget politiskt parti tagit ställning för alternativ 2 i den kommande folkomröstningen. Vi har från majoritetens sida argumenterat för alternativ 1 ända sedan september 2011 och räknar med att oppositionen, även om vi inte hört något ifrån dem, har samma uppfattning. Om så inte vore fallet är det hög tid att tala om detta för väljarna nu. Så länge väljarna inte hör något annat kan de räkna med att alla ansvarstagande politiska partier står bakom alternativ 1 (F-3+4-9).

 

Fredrik Lundgren (Fp)

Torbjörn Johansson (S)

Hugo Rundberg (C)

Birgitta Bäck (Mp)

 

Ledamöter av Barn- och utbildningsnämnden i Strängnäs"

Replik publicerad

Fick idag, tillsammans med tre ledamöter i nämnden, denna replik publicerad i Strängnes tidning.

Svar till Nicklas Keyser Lärarnas Riksförbund

Enligt Lärarförbundets senaste ranking ligger Strängnäs på plats 17 bland landets 290 kommuner när det gäller lärarlöner. Vi tycker detta är en hedervärd placering men skulle naturligtvis vilja betala våra fantastiska lärare betydligt bättre. Detta är dock inte möjligt utan att staten går in med särskilda resurser för detta ändamål.

Budgetläget inför 2014 ser, i Strängnäs likväl som i övriga kommuner, mycket ansträngt ut varför vi i dagsläget tyvärr inte ser några möjligheter att göra några särskilda satsningar för någon kommunalt anställd yrkesgrupp. Vi arbetar från majoritetens sida ständigt med åtgärder för att kunna föra mer resurser till lärarna och mindre till våra lokaler. Den beslutade omorganisationen av grundskolorna i Strängnäs stad är den enskilt största insatsen på detta område. Vi skapar härmed förutsättningar för att framöver kunna höja lärartätheten och/eller lärarlönerna. Det gäller alltså att rösta för alternativ A (F-3+4-9) den 9 juni. Det är en röst inte bara för våra barns bästa utan även för att kunna ge våra lärare de resurser de så väl behöver.

 

Fredrik Lundgren (Fp)

Torbjörn Johansson (S)

Hugo Rundberg (C)

Birgitta Bäck (Mp)

Ledamöter av Barn- och utbildningsnämnden i Strängnäs

Debattartikel publicerad

Fick idag, tillsammans med tre andra ledamöter i BUN, in nedanstående debattartikel:

I september 2011 fattade Barn- och utbildningsnämnden beslutet att organisera om grundskolorna i Strängnäs stad med början hösten 2013. Ärendet hade börjat som ett vägledningsärende, sedan blivit ett informationsärende för att slutligen avgöras i ett beslut där oppositionen, som vanligt, yrkade på återremiss. Bakgrunden till beslutet var dels ett behov av att utnyttja våra skollokaler på ett mer effektivt sätt och slippa bygga nytt, dels de nya statliga styrdokument som ställer stora lärandekrav på barn i mellanstadiet och dessutom ger betyg redan i årskurs 6. Den fristående grundskolan Roggeskolan gjorde samma analys och lämnade in en ansökan om att få utöka sin verksamhet med årskurs 4 och 5. Nämnden ställde sig i sitt remissvar till Skolinspektionen positiva till detta.

Genom ett överklagande av omorganisationsbeslutet till Förvaltningsrätten försökte en medborgare få ärendet överprövat. Förvaltningsrätten gick på kommunens linje och menade att beslutet både var fattat i rätt instans och hade föregåtts av en process som Skollagen kräver. Ett folkinitiativ startades för att få till stånd en folkomröstning i frågan. Denna folkomröstning ska nu äga rum den 9 juni.

Vi ser från majoritetens sida att arbetet på Paulinska skolan för att skapa en trygg lärandemiljö för våra skolelever varit framgångsrik. Skolan hade ett ansträngt rykte men genom ett hårt arbete av personalen kan vi idag, utan att skönmåla, säga att skolan genomgått en positiv förvandling. Vi ser också med tillfredsställelse att Tosteröenheten med Tosteröskolan och Karinslundsskolan börjat anpassa sig till den nya organisationen.

Vi uppmanar nu alla medborgare att ta sig till vallokalen och där rösta för alternativ A (F-3+4-9). Detta gäller även er som bor i kommundelar som inte direkt berörs av den här omorganisationen. Ett effektivt hanterande av skollokalerna i Strängnäs stad skapar förutsättningar att behålla och utveckla skolor även i andra kommundelar.

 

Fredrik Lundgren (Fp)

Torbjörn Johansson (S)

Hugo Rundberg (C)

Birgitta Bäck (Mp)

Ledamöter av Barn- och utbildningsnämnden i Strängnäs

Debattartikel del 2 publicerad

Fick idag, tillsammans med Jens, Tord och Tererse, följande artikel publicerad:

I vår förra artikel redovisades hur vi sedan valet arbetat med ekonomin, socialen och skolan. Stora satsningar har också gjorts på våra idrottsplatser. Vasavallen med konstgräs och renoverade omklädningsrum stod klar 2010. Sedan väntade invigningen av Toresunds nya idrottsplats i Stallarholmen och om mindre än ett år står den nya stora idrottsplatsen i Mariefred färdig. Vi menar att dessa idrottssatsningar ska ses som de mest värdefulla investeringar vi kan göra för våra barn och ungdomar.

Inom miljöområdet har stora satsningar gjorts framför allt på personalsidan där kontoret förstärks med både miljöstrateg och ekolog för att möjliggöra vidare satsningar inom området. Detta har i sin tur lett till att arbetet kring vattenfrågorna har förstärkts inte minst när det gäller att sätta stopp för kväverika utsläpp från våra enskilda avlopp. Även de återplanteringsprogram av träd som kommunen arbetar med har varit lyckat liksom utbildningar i eco-driving och en början med miljöcertifiering av kommunala verksamheter. Andelen ekologisk mat i skolan och på äldreboenden har ökat.

För att genomföra alla de förbättringar vi gjort har vi haft stor hjälp av våra områdesstyrelser. Dessa fem och kommundelsberedningen är ett nytt tag kring medborgardialog som vi införde i samband med denna mandatperiod och de har nu visat sig vara en positiv satsning. Här har alltifrån cykelplaner, översiktsplaner och placering av badplatser lyfts till medborgarna.

Mycket har gjorts men i en dynamisk kommun som Strängnäs dyker hela tiden nya utmaningar och möjligheter upp. Vi ser nu fram emot att fram till valet fortsätta med att ge våra invånare största möjliga medborgarnytta!

Debattartikel publicerad

Vi (jag, Tord, Jens och Terese) fick idag in den här artikeln i Ekuriren:

Med ett drygt år kvar till valet vill vi i två artiklar kortfattat redovisa de stora förbättringar för Strängnäs kommuns invånare som vi genomdrivit sedan valet 2010 och som planeras fram till valet 2014. Det har förmodligen aldrig gjorts så mycket positivt under så kort tid som vi här kan presentera. Grunden för detta har varit ett respektfullt och gott samarbetsklimat där förmågan att både leverera resultat och ta ansvar satts i första rummet.

Den mest grundläggande förutsättningen för att kunna bedriva (kommunal) politik är att man har ordning på ekonomin. Vi har varje år kunnat redovisa ett stabilt ekonomiskt resultat som legat runt de 2% som anses vara kännetecknande för god ekonomisk hushållning. Framöver ser vi att vi måste vara vaksamma på investeringsnivån som måste begränsas trots att vi är en tillväxtkommun. Vi ser också att 2014 kommer att bli ett mycket besvärligt år då de förväntade skatteintäkterna inte kommer i närheten av den nivå de måste ligga på för att priser, löner och volymer ska kompenseras.

På den sociala sidan har vi gjort en gigantisk jobbsatsning tillsammans med Arbetsförmedlingen som gett främst unga människor möjlighet att lämna försörjningsstödet och få ett riktigt arbete. Vi kan redan se hur denna insats gett enskilda medborgare ett större självförtroende som följer med att försörja sig själv eller få upp ögonen för en framtida utbildning. Vi ser också en vikande kurva vad gäller försörjningsstödet. Flera kommuner har visat intresse för vårt arbetssätt och genomför nu liknande åtgärder.

På skolområdet har vi satt stopp för ytterligare slöseri med resurser då omorganisationen av grundskolorna i Strängnäs kommer att ge mer resurser till lärande istället för till nya lokaler. Vi bygger, som sagt, inget nytt men har satsat 100 miljoner på att rusta våra befintliga skollokaler vilka lidit av ett eftersatt underhåll. Vasaskolan och Åkerskolan har här varit prioriterade. Thomasgymnasiet har trots att antalet 16-åringar fortsätter att minska i antal tagit flera kliv framåt. Man har på ett övertygande sätt vänt en fallande söktrend och hade nu fler än 130 förstahandssökande! Kunskapsresultaten i våra skolor tar tid att vända men nådde sin botten förra året. Redan till sommaren kommer en förbättring att märkas. Till hösten står en ultramodern och energismart sexavdelnings förskola klar i Åker. Inte långt därefter är en ny förskola på plats i Benninge och en natt- och helgöppen kommer att öppnas vid tågstationen.

Debattartikel publicerad

Fick idag denna artikel publicerad tillsammans med Tina Acketoft

Lagstadga rätten till mer resurser i utsatta skolor

Alla elever är olika, med olika erfarenheter, bakgrund och förutsättningar. Oavsett detta ska den svenska skolan präglas av höga förväntningar på varje enskild elev och ge individuellt stöd och resurser där det behövs för att lyckas med skolresultaten.

Men där är vi inte i dag. I en skola som under de senaste decennierna har präglats av den felaktiga föreställningen att eleven lär sig mest genom att arbeta på egen hand har familjebakgrunden fått en alltför stor betydelse för elevernas resultat. Elever med välutbildade föräldrar klarar sig ändå, men det är svårare för elever vars föräldrar har en annan utbildningsbakgrund.

Det är inte rimligt att detta ska påverka elevers utbildningschanser till den grad som det idag gör.

Vi ser sjunkande resultat för nyanlända elever och behöver därför ge dem extra tid för sin inlärning. Det kan handla om att skolplikten förlängs, att de får fler undervisningstimmar eller att svenska prioriteras före andra ämnen.

Elevernas bakgrund har med andra ord betydelse för vilket stöd som behövs i skolan. En del skolor behöver till exempel ha högre lärartäthet, andra klarar sig lika bra med en lägre lärartäthet. Därför kan inte resurserna till skolorna fördelas utifrån ett givet schablonbelopp per elev.  Elevgruppens sammansättning måste spela roll.

Att skolan kommunaliserades har bidragit till att undergräva alla barns rätt till en likvärdig utbildning, när kommunerna inte klarar av att fördela resurser efter elevernas behov.

Vi öronmärker därför i Strängnäs en del av elevpengen till skolor där merparten av elevernas föräldrar exempelvis har låg utbildningsbakgrund, den tydligaste sambandsfaktorn för om elever lyckas eller misslyckas i skolan.

Folkpartiet vill dessutom att det ska bli obligatoriskt i hela landet. Därför ska det skrivas in i skollagen att kommunernas ska fördela resurser utifrån socioekonomiska faktorer, så att det kan finnas fler lärare och speciallärare på de skolor där behoven är större.

På så sätt ger vi alla barn och ungdomar en möjlighet att lyckas bättre i skolan och skapa sig ett liv med många valmöjligheter, oavsett vilken familj de är födda in i.

 

Fredrik Lundgren (Fp)

Ordförande i Barn- och utbildningsnämnden

Strängnäs

 

Tina Acketoft (FP)

Gruppledare riksdagens utbildningsutskott

 

Debattsvar publicerat

Fick i fredags denna insändare publicerad:

"Svar till Jacob Högfeldt

Att förvalta ett fastighetsbestånd kräver ett långsiktigt ansvarstagande där underhållet inte används som en årlig budgetregulator. Under åren 2001-2008 avsattes i genomsnitt 8 miljoner varje år till underhållet av våra kommunala förskolor, skolor, särskilda boenden etc. Mardrömsåret 2003, under ledning av ett finanskommunalråd som var moderat, gick en halv miljon (!) till detta ändamål. Det borde ha varit runt 40 gånger mer om man ska hålla sig till de vedertagna nyckeltal för underhåll som professionella förvaltare rör sig med.

Konsekvenserna av den ovan beskrivna kortsiktigheten har vi framför allt kunnat se på våra kommunala grundskolor. På Åkersskolan har standarden på flera specialsalar och gemensamma utrymmen förfallit till anmärkningsvärt låga nivåer och på Vasaskolan gick det så långt att det under förra året regnade in då taket inte längre höll tätt. Är detta en standard som oppositionsrådet Jacob Högfeldt tycker att eleverna och personalen i den kommunala skolan ska arbeta under? Anser Jacob Högfeldt verkligen att vi ska fortsätta skjuta en omfattande underhållsskuld framför oss?

Den styrande majoriteten har sedan 2009 höjt anslagen till underhåll väsentligt och visar på detta sätt att vi inte hemfaller åt kortsiktiga politiska infall. Vi visar i konkret handling att vi klarar av att göra de prioriteringar som krävs för att långsiktigt trygga en rimlig standard på våra kommunala verksamhetsfastigheter. Det förtjänar våra barn, våra äldre och vår personal."

Svar publicerat

Jag fick igår denna replik publicerad:

Svar till Helena Dyrén i ST den 7/2

Enligt Skollagen ska förskola tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrars förvärvsarbete, studier eller barnets eget behov.  Mot denna bakgrund fattade Barn- och utbildningsnämnden i Strängnäs förra året beslutet att ramtiderna på alla förskolor i vår kommun ska vara 0600-1830. Det betyder att en förskola som driver sin verksamhet med våra gemensamma skattepengar ska kunna erbjuda dessa öppettider om behovet finns i föräldragruppen. En förskola, kommunal eller fristående, ska inte få neka ett barn tillträde eller förklara att ett redan inskrivet barn inte längre är välkommet bara för att en förälder har fått förändrade arbetstider och t ex inte hinner hämta innan kl 17. Då vi vet att resursstarka föräldrar ofta har lättare att styra sina arbetstider är det av yttersta vikt att öppettiderna inte fungerar segregerande på så sätt att vissa förskolor bara är öppna under mer begränsade tider.

När vi från kommunens sida bygger nya förskolor satsar vi på något större enheter. Vi kan då, genom en större personalbemanning, skapa förutsättningar för att ha öppet på tider då barn och föräldrar i ett modernt samhälle kan behöva sin förskola.

Lokaler eller lärare?

I nummer 2 av SKL:s tidning Dagens Samhälle kan vi läsa en artikel med rubriken "Lokaler tar alltmer av skolans pengar". I var tredje kommun i landet har det sett ut så de senaste åren. Under perioden 2006-2011 ökade den del av skolpengen som går till lokaler i 140 kommuner. Hur kommer Strängnäs ut i redovisningen? Tyvärr på en mycket vanhedrande trettondeplats. Under de aktuella åren har lokaldelen av skolpengen ökat med 7% samtidigt som undervisningsdelen minskat med lika mycket. Det är förstås mycket allvarligt och en utveckling som måste brytas. Skolans viktigaste resurs är inte dess lokaler utan dess lärare. Har vi många kompetenta och väl motiverade lärare på plats finns den grundläggande förutsättningen för att vi ska kunna höja kunskapsresultaten.

Den organisationsförändring vi beslutade om i september 2011 syftade just till att styra mer resurser till lärare och mindre till lokaler. Vi såg det som nödvändigt att bryta den utveckling som pågått i Strängnäs under hela 2000-talet. Våra grundskolor hade tappat var tredje elev till fristående skolor samtidigt som inte en enda kommunal skola lades ned (Karinslundsskolan lades i malpåse under en kortare tid). Detta gjorde att vårt lokalutnyttjande var anmärkningsvärt lågt. Följden blev höga hyror per elev samtidigt som de fristående alternativen blev överkompenserade då de skulle erhålla samma hyra per elev som vi gav till de kommunala grundskolorna. En i längden ohållbar situation hade uppstått och vi såg det som helt oansvarigt att bygga nya skollokaler.

Nu måste vi fortsätta att arbeta med hur vi utnyttjar våra (skol)lokaler på bästa sätt. Vi måste våga pröva att låta andra kommunala verksamheter komma in i våra lokaler på sätt som liknar hemtjänstens placering på Paulinska skolan. Det är vår skyldighet att försöka ta tillvara alla de koncernfördelar som vår kommunala organisation har möjlighet att utverka.

Lägg inte allt i knät på skolan

"Lägg inte allt i knät på skolan". Så lyder rubriken på en utmärkt krönika som P J Anders Linder skrev i SvD i början av december. Linder konstaterar inledningsvis något som alla sansade utbildningspolitiker borde kunna ställa upp på. Den borgerliga regeringen har genomfört en rad välbehövliga skolreformer som syftat till bättre arbetsro och förbättrade resultat. Det har handlat om ny lärarutbildning, nytt betygssystem, ny skollag och meritpoäng för bildningsämnen på gymnasiet. Genomslaget för dessa reformer, med undantag för meritpoängen som infördes under första mandatperioden , har ännu inte kunnat avläsas. Betänk då att reformerna genomförts under 2010 och 2011.

Vad Linder vill sätta fingret på är hur stort genomslaget för skolreformer kan bli ett samhälle som i övrigt har en så tillbakalutad syn på kunskap som vi har i Sverige. Betänk att en 18-åring har tillbringat ungefär 10 procent av sitt liv i skolan. Vilken inställning det finns till utbildning och lärande under de övriga 90 procent kommer att vara helt avgörande. Om kulturen i övrigt glorifierar kändisar som knappt kan läsa, ja då får skolan ett mycket svårare uppdrag. Det finns något paradoxalt i att det i en tid då vi mer än någonsin talar om kunskapssamhället och att Sveriges möjligheter ligger i produkter och tjänster med ett stort kunskapsinnehåll, i en sådan tid har vi ofta idoler som inte alls är särskilt bildade eller utbildade. Vi får alltid höra budskapet om utbildning som lösning på alla problem men begreppet har inflaterats och vi står inför följande, väl sammanfattat av Per Sonnerby på Expertgruppen i offentlig ekonomi: "Allt fler studenter med allt sämre förkunskaper verkar studera allt färre timmar under allt fler år".

Vi behöver få momentum i en bred svensk (ut)bildningsrörelse för att beslutade skolreformer ska få avsedd effekt. Låt oss börja nu!

Replik publicerad

Fick idag denna replik publicerad i Ekuriren:

Nicklas Keyser från Lärarnas Riksförbund antyder att det är närheten till Stockholm som förklarar Strängnäs kommuns höga placering (plats 17) i Sveriges kommuners lärarlöneliga. Följande kommuner ligger alla i Stockholms län och har en placering bakom Strängnäs: Nacka, Salem, Lidingö, Danderyd, Stockholm, Vaxholm, Upplands-Bro, Järfälla, Vallentuna, Upplands-Väsby, Norrtälje, Sundbyberg, Österåker, Botkyrka och Nynäshamn. Källan är Lärarförbundets undersökning Bästa skolkommun.

PRIO

Igår var jag på uppstarten för den satsning på att höja skolresultaten som Sveriges Kommuner och Landsting initierat. Den går under namnet PRIO (Planering, Resultat, Initiativ, Organisation) och kommuner har kunnat söka för att komma med. Strängnäs kom med i första omgången tillsammans med knappt 20 andra kommuner.

När SKL presenterar PRIO skriver de så här (taget från olika håll på deras hemsida):
"PRIO har som övergripande mål att varaktigt höja kunskapsresultaten i den svenska skolan. Fokus ligger på att utveckla skolans interna processer och arbetssätt för att skapa en mer lärande organisation. Det handlar framförallt om två saker:
1)Att stärka det kollegiala samarbetet, framförallt mellan lärare
2) Att utveckla arbetssätt så att skolledningen styr skolans resurser dit de gör störst nytta.

PRIO bygger på slutsatserna från McKinseys två rapporter om framgångsrika skolsystem från 2007 och 2010 samt annan aktuell forskning om vad som påverkar elevers studieresultat.

Utvecklingsarbetet utgår från en rad dokumenterat framgångsrika arbetssätt som hämtats från andra länders skolsystem. Arbetssätt som vi nu försöker att anpassa till den svenska skolans förutsättningar. – Att lära av andra som lyckats tror vi är en framgångsrik väg för att förbättra den svenska skolan. De goda exempelen kan hämtas både från Sverige och från andra länder säger Daniel Berr, projektledare på SKL."

Det är glädjande att vi kommit med i första omgången och nu finns förutsättningar för att verkligen se till att våra skolor får en extra injektion i arbetet med att höja resultaten. Det är av yttersta vikt att lärare vågar lära av varandra och är öppna för att både ta emot och ge konstruktiv kritik på sin undervisning. Målsättningen i våra skolor ska vara att vi har ett så tillåtande klimat att det aldrig ses som ett hot eller ett otillbörligt intrång när en lärare har synpunkter på en kollegas professionella insats. Det ska istället ses som en hjälp att utvecklas i världens viktigaste och finaste yrke.

Det kommer också an på våra skolledningar att styra och leda verksamheten på ett sätt som gör att lärarna får arbeta med nästan uteslutande pedagogiska spörsmål.

Nästa steg i PRIO är att några förändringsledare från vår kommun ska åka på utbildning. Det kommer att bli mycket spännande att sedan följa deras arbetet ute på sina skolor.

Debattartikel publicerad

Fick idag en artikel publicerad i Ekuriren:

Just före jul gjorde tre ledande företrädare för SACO, LO och TCO ett intressant inspel i frågan om lärarnas löner. I en debattartikel i DN den 21/12 argumenterar man för att staten måste gå in och rätta till den snedsits lärarna hamnat i som ett resultat av en förfelad utbildningspolitik under flera decennier. Det är inte svårt att se hur nödvändigt detta är. Lärarna är den enskilt viktigaste faktorn för att Sverige ska kunna bygga sitt framtida välstånd på produkter och tjänster med ett högt kunskapsinnehåll. Lärarna är också den yrkesgrupp som fostrar våra barn till demokratiska, solidariska och ansvarstagande medborgare.

För att kunna rekrytera varje årgångs mest motiverade och lämpade studenter till lärarhögskolorna måste, bland flera åtgärder, lönerna höjas väsentligt. I ett läge när kommunerna är huvudmän för många skolor kan det vid första anblicken verka enkelt för en kommunalpolitiker att göra det som krävs: höja lärarlönerna. Då den lönejustering som skulle behövas ligger runt 10 000 kr per månad för varje lärare skulle det krävas en höjning av kommunalskatten i Strängnäs kommun med 75 öre bara för att komma åt det här problemet. Det skulle samtidigt innebära att andra kommunalt anställda grupper under flera år inte kan räkna med några löneförbättringar. Så kan vi inte ha det och så resonerar nog de flesta kommunalpolitiker i Sverige. Det rimliga är därför att staten hanterar den orättfärdiga lönesits som uppkommit under de årtionden som staten höll i lärarnas löneförhandlingar.

I Strängnäs kommun har vi gjort nästan allt vi kan. Enligt den senaste statistiken ligger lärarlönerna i vår kommun på plats 17 bland Sveriges 290 kommuner. Det visar hur högt vi värdesätter våra lärare men vi kan samtidigt konstatera att det stora lönelyftet, som lärarna så väl förtjänar, måste komma med hjälp av statliga pengar.